Idag började jag läsa en bok, eller rättare sagt, för så där 5 minuter sedan började jag läsa en bok och jag känner mig redan säker på att den är värd att rekommenderas. "Din hunds beteende i vardag och träning" av Jan Gyllensten, ICA bokförlag.
Hur jag kan rekommendera den så snabbt?
En bildtext: "Det är lätt att bli bländad av alla uttryck som förekommer i hundvärlden. Långt viktigare än att kunna fler termer är dock att förstå vad hunden gör och varför.." På bilden finns en schäfer och runt schäfern står det "Stress", "Hård", "Dådkraft", "Vek", "Skärpa", "Kamp", "Social nyfikenhet" och "Drifter".
"Dådkraft" och "motor" är två av mina absoluta hatobjekt till ord i hundvärlden. De känns så otroligt förlegade och gamla. "Min hund har mycket motor", vad säger det? Att den är understimulerad? För det kan precis lika bra vara orsaken, som något annat.
Nästa sak jag läste var om att hunden saknar logiskt tänkande, vilket man väl är överens om. Det är också viktigt att påpeka, så att vi inte läser in saker och ting i vår hunds beteende, som absolut inte har med hunden att göra. Som exempel, i boken, nämndes att en hund som kan öppna dörrar inte är smart, eller duktig på att lösa problem, utan att det snarare handlar om att hunden vill ut (tex för att vara med sin flock, slippa vara ensam), och hoppar på dörren, råkar träffa dörrhantaget och råkar öppna dörren. Att hunden sedan fortsätter med det beror på att det var ett beteende som lönade sig. Beteenden som lönar sig fortsätter en hund med.
Nästa sak boken tog upp som fick mig att vilja rekommendera den var: "Förr var uppfattningarna om hunddressyr och hur vi skulle umgås med våra hundar ganska stelbenta och enkelspåriga. Varianterna av dressyrmetoder var inte särskilt många, inslaget av social dominans var mycket stort och belöningarna få. Idag är den bilden kraftigt förändrad och det handlar i allt större omfattning om en mycket individanpassad träning och uppfostran av våra hundar."
Dessvärre lever stelbentheten och enkelspårigheten kvar, och det finns fortfarande en uppfattning om att man måste vara social dominant för att fostra sin hund. Men detta är just enkelspårigt och stelbent. Problemet är att detta har varit en etablerad "sanning" så pass länge att man har svårt att gå ifrån den. Hundar skall fostras så helt enkelt. Vi faller tillbaka i gamla mönster, även när vi vet bättre. Glöm social dominans! Skapa en relation som bygger på samarbete och tillit istället!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
