Jag gör ett nytt inlägg om tidningen Hundens Värld.
Nu finns en, dessvärre, icke-färdig hemsida, men där går det bra att skapa sin prenumeration.
Adressen är
www.hundensvarld.dinstudio.se (kommer snart att ändras till www.hundensvarld.se
E-post adressen är:
info@hundensvarld.se
Sprid detta till era hundvänner. Blir vi många läsare, blir tidningen ännu bättre.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
fredag 11 december 2009
tisdag 8 december 2009
Gratis hundtidning!
Okej, några av er har hört mig prata om att jag arbetar med en gratis hundtidning. Nu är den på gång på allvar. Tidningen heter Hundens Värld och kommer med första numret precis lagom till jul. Har du hundkompisar som du tycker borde få en toppenpresent, och som dessutom inte ruinerar dig? Varför inte ge bort en hundtidningsprenumeration i present? Vi skickar ett litet julkort till den person som du önskar ge bort det till, och så har du varit generös utan att det kostat dig ett öre.
Perfekt, eller hur?
I tidningen kommer du bland annat kunna läsa om hur stamceller kan rädda hundars liv, en rasspecial om Akita och om Runar Naess Sverigebesök, och naturligtvis massor av annan läsning.
Var med och sprid informationen om denna tidning till alla dina hundvänner!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
lördag 5 december 2009
Konsten att tänka positivt!
Det handlar alltid om att se saker ur det positiva perspektivet, även om saker och ting inte alltid blir precis som man tänkt sig,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
måndag 23 november 2009
Varför jag inte använder mig av bestraffning
Först och främst vill jag tacka Malena för att du skickade mig detta helt fantastiska klipp.
En bild säger mer än tusen ord brukar det ju heta. En liten filmsnutt säger mer än en hel hundbok, säger jag. Med det här klippet vill jag illustrera varför jag aldrig använder mig av bestraffning, hur mild den än kan tyckas vara, varför jag till exempel inte använder mig av vattenbestraffning, som kan tyckas så milt. Det skapar osäkerhet och obehag, precis som i klippet:
Den relationen vill INTE jag ha med min hund.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
En bild säger mer än tusen ord brukar det ju heta. En liten filmsnutt säger mer än en hel hundbok, säger jag. Med det här klippet vill jag illustrera varför jag aldrig använder mig av bestraffning, hur mild den än kan tyckas vara, varför jag till exempel inte använder mig av vattenbestraffning, som kan tyckas så milt. Det skapar osäkerhet och obehag, precis som i klippet:
Den relationen vill INTE jag ha med min hund.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
söndag 1 november 2009
En riktigt bra länk
Till er som, liksom mig, är oerhört less på Cesar Milan och den hundträning han står för. Här är en länk med extremt mycket fakta mot honom, där man hittar väldigt mycket matnyttiga argument och annat härligt.
http://beyondcesarmillan.weebly.com/index.html
Tack Linda, för att du skickade länken till mig,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
http://beyondcesarmillan.weebly.com/index.html
Tack Linda, för att du skickade länken till mig,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
fredag 16 oktober 2009
Positiv förstärkning...
...ökar ett beteende i frekvens.
Nu har volkswagen också kommit på att detta är sant. Det tackar vi för, och så tackar jag Camilla som gav mig tipset!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Nu har volkswagen också kommit på att detta är sant. Det tackar vi för, och så tackar jag Camilla som gav mig tipset!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
tisdag 6 oktober 2009
Klickerinstruktör och hundpsykolog
Tänkte bara berätta att vi nu är i full gång med att planera vår nästa klickerinstruktörs- samt hundpsykolog utbildning. Klickerinstruktör kommer att börja i september 2010 och hundpsykolog i april 2011, på det viset finns det möjlighet att gå bägge utan att de kolliderar, vilket har varit ett önskemål från våra blivande elever. Vi har också ändrat betalningssystemet, eftersom det i dessa tider kan vara lite svårt att få banklån, betalning sker via en anmälningsavgift och därefter en betalning vid varje kurstillfälle. På det sättet hoppas vi också att vi kan underlätta för er att få ekonomisk möjilghet att gå. Naturligtvis betalas ingen ränta. På båda utbildningarna har vi ett tak på max 10 deltagare, så först till kvarn gäller.
Jag vill också passa på att slå ett slag för Siriushundkonsulter som nu ligger i startgroparna. Vi håller just nu på och bygger vår nya hemsida som nu hittas på www.sirius.dinstudio.se. Om du är intresserad av att vara med i vår branschorganisation för instruktörer och hundpsykologer som enbart arbetar med positiva metoder, så är du varmt välkommen att höra av dig om eventuellt medlemsskap.Medlemsavgiften går till hemsidan, samt till gemensam annonsering. Ju fler vi blir, desto mer kan vi annonsera och desto mer kan vi sprida positiv, modern hundträning. Tillsammans kan vi förändra hundvärlden!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Jag vill också passa på att slå ett slag för Siriushundkonsulter som nu ligger i startgroparna. Vi håller just nu på och bygger vår nya hemsida som nu hittas på www.sirius.dinstudio.se. Om du är intresserad av att vara med i vår branschorganisation för instruktörer och hundpsykologer som enbart arbetar med positiva metoder, så är du varmt välkommen att höra av dig om eventuellt medlemsskap.Medlemsavgiften går till hemsidan, samt till gemensam annonsering. Ju fler vi blir, desto mer kan vi annonsera och desto mer kan vi sprida positiv, modern hundträning. Tillsammans kan vi förändra hundvärlden!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
torsdag 1 oktober 2009
Runar Naess seminarium
Jag har glömt bort att påminna om vårt nästa evenemang på Hundens. Den 28-29 november kommer Runar Naess hit för ett två dagars seminarium. Det kommer att handla om hundar, vargar, deras beteende, likheter och olikheter mellan dem och mycket, mycket mer.
Runar är från Norge, men har en mycket lättbegriplig norska (får frågan om detta ibland). Han är dessutom en vansinnigt intressant och rolig föreläsare. Med sig har han mängder av fantastiska bilder och filmer, som han varvar pratet med. Det är med andra ord som gjort för två fantastiska dagar om etologi i Tomelilla. Missa inte detta!
Runar Naess är etolog och vargforskare. Föredraget lämpar sig för alla som har intresse för hundar, oavsett tidigare erfarenhet.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Runar är från Norge, men har en mycket lättbegriplig norska (får frågan om detta ibland). Han är dessutom en vansinnigt intressant och rolig föreläsare. Med sig har han mängder av fantastiska bilder och filmer, som han varvar pratet med. Det är med andra ord som gjort för två fantastiska dagar om etologi i Tomelilla. Missa inte detta!
Runar Naess är etolog och vargforskare. Föredraget lämpar sig för alla som har intresse för hundar, oavsett tidigare erfarenhet.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
fredag 25 september 2009
Sorg
Idag somnade vår lilla exotic katt Carl-Jan in. Han dog hos veterinären och obducerades under dagen. Dödsorsak: FIP, denna märkliga sjukdom som nu har tagit två exotic kattungar ifrån mig under detta millenium.
Vi saknar dig Carl-Jan, underbara lilla positiva katt. Det är hemskt tyst utan ditt spinnande i sängen.
Ha kul tillsammans med din hund, och katt
Natasja
Vi saknar dig Carl-Jan, underbara lilla positiva katt. Det är hemskt tyst utan ditt spinnande i sängen.
Ha kul tillsammans med din hund, och katt
Natasja
torsdag 24 september 2009
Emma Parsons igen
Emma har åkt hem tillsammans med sin kollega Julie Robitaille, som båda lärde oss så otroligt mycket.
Jag hade tänkt skriva om varje seminariedag, något som jag kommit att tänka på eller något särskilt speciellt jag lärt mig, men tiden räckte bara inte till under dessa hektiska dagar. Så jag får lov att återkomma med tankar och kommentarer kring det just jag lärde mig av seminariet.
Till er som missade det vill jag bara säga att det inte är kört. Det kommer att gå fler tåg. Malvina och jag har nu påbörjat ett väldigt spännande och exklusivt samarbete med Emma och Julie och det kommer att hända en hel del när det gäller just dem hos oss på Hundens Utbildningsakademi i framtiden. Vill ni ha mer information om vad vi gör på Hundens, så sätt gärna upp er på vårt nyhetsbrev, e-posta till info@hundens.se, så är ni säkra på att få informationen först. Ibland kan det vara bra att vara först till kvarn...
Jag vill passa på att tacka alla er som var hos oss i två, tre eller alla fem dagar! Av alla tackbrev att döma så var ni lika nöjda som vi var. Det är härligt med den sortens respons, särskilt inför framtida seminarier vi planerar.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Jag hade tänkt skriva om varje seminariedag, något som jag kommit att tänka på eller något särskilt speciellt jag lärt mig, men tiden räckte bara inte till under dessa hektiska dagar. Så jag får lov att återkomma med tankar och kommentarer kring det just jag lärde mig av seminariet.
Till er som missade det vill jag bara säga att det inte är kört. Det kommer att gå fler tåg. Malvina och jag har nu påbörjat ett väldigt spännande och exklusivt samarbete med Emma och Julie och det kommer att hända en hel del när det gäller just dem hos oss på Hundens Utbildningsakademi i framtiden. Vill ni ha mer information om vad vi gör på Hundens, så sätt gärna upp er på vårt nyhetsbrev, e-posta till info@hundens.se, så är ni säkra på att få informationen först. Ibland kan det vara bra att vara först till kvarn...
Jag vill passa på att tacka alla er som var hos oss i två, tre eller alla fem dagar! Av alla tackbrev att döma så var ni lika nöjda som vi var. Det är härligt med den sortens respons, särskilt inför framtida seminarier vi planerar.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
fredag 18 september 2009
Emma Parsons dag 1
Något som är så fantastiskt roligt och underbart med klickertränare/moderna tränare, är att allt hela tiden utvecklas. Det föredrag som jag trodde att jag skulle få höra i repris från förra gången innehöll så otroligt mycket nytt att det för min del kändes som ett helt nytt seminarium! Toppenkul! Intressant! Lärorikt!
Av kommentarerna från de som jag hann prata med var entusiasmen precis lika stor som min egen.
Jag tänker på när jag läste till hundpsykolog och då fick lära mig att det inte gick att träna med positiv förstärkning om man bodde i en stad, eftersom det då var trångt med utrymmet var man tvungen att använda sig av bestraffning, tex kastburkar i samband med hundar som gör utfall mot andra hundar. Jag var mycket skeptisk och kritisk till detta och tack vare Turid Rugaas (först) och sedan Emma Parsons så kom jag fram till hur det gick utmärkt att göra detta helt utan bestraffning och dessutom med ett mycket mer hållbart resultat. Dessa tankar slår mig flera gånger under seminariets första dag. Jag är så glad att mina första hundpsykologelever sitter där i salen tillsammans med mig och får lära sig att detta är möjligt, även för de tillsynes mest hopplösa fallen. Underbart!
En annan tanke som slog mig var när hon sade något i stil med "There is a thin line between corrections and abuse", alltså det är en fin skiljelinje mellan korregering och misshandel. Det tycker jag var så mitt i prick. Jag skulle verkligen vilja att man, om man använder sig av det, gör en definition av vad man menar med "korrigering", "bestraffning" och "misshandel", och på så vis förklara vad det faktiskt är man menar. Min ståndpunkt är klar, det är en mycket tunn skiljelinje mellan dessa tre. Vi har till exempel ingen aning om hur våra hundar upplever det ena eller andra, och när de tycker att det ena övergår i det andra.
Att använda sig av enbart positiv förstärkning innebär inte att hunden inte har några gränser för sitt beteende eller att det inte finns några regler för hur livet tillsammans skall se ut. Däremot korrigerar/bestraffar inte vi våra hundar till att göra rätt, utan vi lär dem att förstå vad det är vi vill att de skall göra istället. På det sättet bygger vi en positiv relation med våra djur och vi riskerar inte att förstöra genom att vi missbrukar deras förtroende.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Av kommentarerna från de som jag hann prata med var entusiasmen precis lika stor som min egen.
Jag tänker på när jag läste till hundpsykolog och då fick lära mig att det inte gick att träna med positiv förstärkning om man bodde i en stad, eftersom det då var trångt med utrymmet var man tvungen att använda sig av bestraffning, tex kastburkar i samband med hundar som gör utfall mot andra hundar. Jag var mycket skeptisk och kritisk till detta och tack vare Turid Rugaas (först) och sedan Emma Parsons så kom jag fram till hur det gick utmärkt att göra detta helt utan bestraffning och dessutom med ett mycket mer hållbart resultat. Dessa tankar slår mig flera gånger under seminariets första dag. Jag är så glad att mina första hundpsykologelever sitter där i salen tillsammans med mig och får lära sig att detta är möjligt, även för de tillsynes mest hopplösa fallen. Underbart!
En annan tanke som slog mig var när hon sade något i stil med "There is a thin line between corrections and abuse", alltså det är en fin skiljelinje mellan korregering och misshandel. Det tycker jag var så mitt i prick. Jag skulle verkligen vilja att man, om man använder sig av det, gör en definition av vad man menar med "korrigering", "bestraffning" och "misshandel", och på så vis förklara vad det faktiskt är man menar. Min ståndpunkt är klar, det är en mycket tunn skiljelinje mellan dessa tre. Vi har till exempel ingen aning om hur våra hundar upplever det ena eller andra, och när de tycker att det ena övergår i det andra.
Att använda sig av enbart positiv förstärkning innebär inte att hunden inte har några gränser för sitt beteende eller att det inte finns några regler för hur livet tillsammans skall se ut. Däremot korrigerar/bestraffar inte vi våra hundar till att göra rätt, utan vi lär dem att förstå vad det är vi vill att de skall göra istället. På det sättet bygger vi en positiv relation med våra djur och vi riskerar inte att förstöra genom att vi missbrukar deras förtroende.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
torsdag 17 september 2009
Emma Parsons är framme!
Nu har vi precis hämtat Emma Parsons på Kastrup, kollat till seminarielokalerna och ätit middag. Efter att ha träffat henne och sett vad hon skall prata om, så måste jag bara säga: Missa inte detta nu! Ta ut lediga semesterdagar! Kom till Tomelilla, för detta kommer att bli väldigt spännande!
Även ni som var med när hon var här sist skulle ha mycket ut av att vara med på de två första dagarna, mycket är nytt, bland annat nytt intressant filmmaterial av Ben och träningen av honom. De tre sista dagarna är helt nytt material. Med andra ord, världspremiär! Det är inte illa att ha något sådant i lilla Tomelilla!
Jag ser så fram emot morgondagen och det finns fortfarande några få platser kvar!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Även ni som var med när hon var här sist skulle ha mycket ut av att vara med på de två första dagarna, mycket är nytt, bland annat nytt intressant filmmaterial av Ben och träningen av honom. De tre sista dagarna är helt nytt material. Med andra ord, världspremiär! Det är inte illa att ha något sådant i lilla Tomelilla!
Jag ser så fram emot morgondagen och det finns fortfarande några få platser kvar!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
onsdag 16 september 2009
En dags klickerträning
Nu är det bara två dagar tills Emma Parsons kommer hit. För er som fortfarande missat detta, ta chansen, än är det inte för sent!
På tisdag håller hon dessutom en hel dag om klickerträning, Clicker training 101, så nära Clicker Expo kommer ni inte att komma utan att åka till andra sidan Atlanten. Träningen är utan hund, passar alla som är nyfikna på klickerträning och för er som kan lite mer. Jag ser själv verkligen fram mot just den dagen.
Hoppas få se er där, en hel klickerdag, tisdagen den 22 september kl. 9-17, i Tomelilla, se mer på www.hundens.se,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
På tisdag håller hon dessutom en hel dag om klickerträning, Clicker training 101, så nära Clicker Expo kommer ni inte att komma utan att åka till andra sidan Atlanten. Träningen är utan hund, passar alla som är nyfikna på klickerträning och för er som kan lite mer. Jag ser själv verkligen fram mot just den dagen.
Hoppas få se er där, en hel klickerdag, tisdagen den 22 september kl. 9-17, i Tomelilla, se mer på www.hundens.se,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
söndag 13 september 2009
Inkonsekvens?
För såväl tradionella som moderna hundtränare betonas ofta vikten av konsekvens. Det blir helt enkelt lättare för hunden om reglerna i livet är konsekventa.
För mig så är det viktigt att jag konsekvent håller mig till min träningsfilosofi, det vill säga att jag alltid jobbar med positiv förstärkning och aldrig med bestraffning. Jag är övertygad om att det är det allra bästa för hunden, eftersom jag är säker på att hunden inte lär sig något som jag vill att den skall lära sig om jag bestraffar den.
När jag läste lite i senaste hundsport blev jag däremot otroligt förvånad över en intervju med hundcoachen Fredrik Steen. Jag vet inte om hela hans TV serie visar något som han inte alls står för, eller om det i Hundsport är tillrättalagt, men en sak är säker. Det är extremt inkonsekvent, enligt mitt sätt att se det. Min undran nu är naturligtvis, vilken bild är den rätta av denne man?
Han får bland annat fem snabba frågor, där den ena är att välja mellan korrigering och fritt operant inlärning. Till min enormt stora förvåning väljer han fritt operant. Grattis säger jag. Helt rätt svar om man frågar mig, men vad i allsindar är det han gör i TV? Nu skall jag villig erkänna att jag inte sett alla avsnitt. Eftersom det korrigeras precis hela tiden, och det förekommer en hel del, ja rent av allt, som går helt emot mitt sätt att se på hundar och inlärning, så får jag så otroligt ont i magen att jag helt enkelt inte står ut... MEN i de avsnitt jag har sett har jag inte sett något som jag vill kalla fritt operant, men däremot en enorm mängd korrigeringar. Hur går detta ihop?
Så får han också frågan om han använder klicker och när han lägger på signal. Svaret förvånar mig mycket: "När det gäller tävlingslydnad så börjar jag betinga exempelvis 'sitt'-kommandot när hunden gång på gång sätter sig i förväntan för att få ett klick. Ja, jag använder alltid klicker i början."
Jag satt antagligen med pannan i djupa väck när jag läste den intervjun. Jag blev faktiskt tvungen att läsa om den ett par gånger, för att se om jag missat något. Tydligen inte. Intervjuaren är dessutom jättenoga med att betona att hon väljer att inte lägga in några kommentarer eller något, utan återger bara svaren, för att Steen hatar att bli felciterad. Vem gör inte det? Men jag sitter fortfarande med pannan i djupa väck, för något är väldigt inkonsekvent.
Nu är det visserligen oerhört många som använder en klicker, men som absolut inte klickertränar, men det är mycket Steen säger i den här intervjun som låter som någon som faktiskt klickertränar. Det finns bara ett litet problem, en liten hake. En klickertränare använder INTE bestraffning, eftersom det är helt inkonsekvent med hela träningsfilosofin.
Det verkar också som om Steen vill förtydliga mycket. Det verkar nästan som om han tycker att han är missförstådd. Jag tänker på en intervju jag läste om honom i samband med att TV programmet började. Där var Barbro Börjesson den stora idolen och förebilden, vilket för mig säger att man absolut inte har en modern syn på hundträning. Barbro Börjesson är liktydig med tradionell träning. Tradionell träning är liktydig med korrigeringar (ett lite finare ord för bestraffningar).
I Hundsports artikeln läser jag: "Förtydligande- när jag pratar om krav tillsammans med lydnadsträning är INTE det detsamma som korrigeringar." Hade jag druckit kaffe när jag läte artikeln, så hade jag satt det i vrångstrupen. Har han ändrat inställning till hundträning helt, eller är bilden vi ser i TV helt snedvriden? Har TV4 velat göra en svensk Cesar så gärna att Fredrik fått göra saker som frångår hans principer? Jag begriper ingenting, så om någon vill förklara för mig så gör jättegärna detta.
Så har han tydligen kommit ut med en bok också. Det hör till om man är med i TV, där verkar däremot TV Steen vara tillbaka. Jag citerar recenssionen: "Ledarskap är det ständigt återkommande ordet i Fredrik 'Hundcoachen' Steens nyutkomna bok". Ordningen återställd. Ett bord är ett bord och en hundcoach en hundcoach, men så kommer återigen en sådan där vurpa som gör att jag inte vet vad jag skall tro: "Fredrik Steen blir dock lite bekymrad när han håller föreläsningar och lyssnarna beskriver vad ordet ledarskap beyder för dem, det vill säga att ställa krav, hård lydnad, koppelkorrigering, konsekvens eller till exempel lägga hunden på rygg. /En bättre beskrivning enligt Steen är social relation".
Va? Ordningspolisen vill göra en anmärkning. Enligt mig så är Fredrik Steen en av anledningarna till att ledarskap har just den innebörden han inte vill att det skall ha. Jag har hört honom säga att någon har dåligt ledarskap (på TV), och därefter ge lösningen i form av till exempel koppelkorrigeringar. Har jag sett ett annat program än det Steen är med i? Eller håller jag på att bli skvatt galen?
Är det så att allt kan bli helt galet i TV? Jo, det antar jag att det kan bli, om det inte är direktsändning, men om allt nu blir så galet, varför medverkar man i en andra säsong av programmet. Om jag var missnöjd med hur jag hade framställts, så hade jag inte velat medverka en gång till.
Konsekvens är som sagt var viktigt, oavsett om det handlar om hundens perspektiv, eller om det handlar om tränarens perspektiv. Vi kan inte göra en sak ena sekunden och en helt annan sak nästa, det är förvirrande. Det är precis därför jag inte använder mig av bestraffning alls. En bestraffning innebär att hunden alltid är bestraffad, eftersom det hela tiden finns en risk för en bestraffning (ett obehag). Jag vill att hunden skall känna sig säker med mig. Med mig händer inte sådant. Jag vill ge hunden bilden av att tillsammans med mig, så kan man bara vinna. Det finns ingen förlorare i modern hundträning. Alla är vinnare och det är underbart att få vinna.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
För mig så är det viktigt att jag konsekvent håller mig till min träningsfilosofi, det vill säga att jag alltid jobbar med positiv förstärkning och aldrig med bestraffning. Jag är övertygad om att det är det allra bästa för hunden, eftersom jag är säker på att hunden inte lär sig något som jag vill att den skall lära sig om jag bestraffar den.
När jag läste lite i senaste hundsport blev jag däremot otroligt förvånad över en intervju med hundcoachen Fredrik Steen. Jag vet inte om hela hans TV serie visar något som han inte alls står för, eller om det i Hundsport är tillrättalagt, men en sak är säker. Det är extremt inkonsekvent, enligt mitt sätt att se det. Min undran nu är naturligtvis, vilken bild är den rätta av denne man?
Han får bland annat fem snabba frågor, där den ena är att välja mellan korrigering och fritt operant inlärning. Till min enormt stora förvåning väljer han fritt operant. Grattis säger jag. Helt rätt svar om man frågar mig, men vad i allsindar är det han gör i TV? Nu skall jag villig erkänna att jag inte sett alla avsnitt. Eftersom det korrigeras precis hela tiden, och det förekommer en hel del, ja rent av allt, som går helt emot mitt sätt att se på hundar och inlärning, så får jag så otroligt ont i magen att jag helt enkelt inte står ut... MEN i de avsnitt jag har sett har jag inte sett något som jag vill kalla fritt operant, men däremot en enorm mängd korrigeringar. Hur går detta ihop?
Så får han också frågan om han använder klicker och när han lägger på signal. Svaret förvånar mig mycket: "När det gäller tävlingslydnad så börjar jag betinga exempelvis 'sitt'-kommandot när hunden gång på gång sätter sig i förväntan för att få ett klick. Ja, jag använder alltid klicker i början."
Jag satt antagligen med pannan i djupa väck när jag läste den intervjun. Jag blev faktiskt tvungen att läsa om den ett par gånger, för att se om jag missat något. Tydligen inte. Intervjuaren är dessutom jättenoga med att betona att hon väljer att inte lägga in några kommentarer eller något, utan återger bara svaren, för att Steen hatar att bli felciterad. Vem gör inte det? Men jag sitter fortfarande med pannan i djupa väck, för något är väldigt inkonsekvent.
Nu är det visserligen oerhört många som använder en klicker, men som absolut inte klickertränar, men det är mycket Steen säger i den här intervjun som låter som någon som faktiskt klickertränar. Det finns bara ett litet problem, en liten hake. En klickertränare använder INTE bestraffning, eftersom det är helt inkonsekvent med hela träningsfilosofin.
Det verkar också som om Steen vill förtydliga mycket. Det verkar nästan som om han tycker att han är missförstådd. Jag tänker på en intervju jag läste om honom i samband med att TV programmet började. Där var Barbro Börjesson den stora idolen och förebilden, vilket för mig säger att man absolut inte har en modern syn på hundträning. Barbro Börjesson är liktydig med tradionell träning. Tradionell träning är liktydig med korrigeringar (ett lite finare ord för bestraffningar).
I Hundsports artikeln läser jag: "Förtydligande- när jag pratar om krav tillsammans med lydnadsträning är INTE det detsamma som korrigeringar." Hade jag druckit kaffe när jag läte artikeln, så hade jag satt det i vrångstrupen. Har han ändrat inställning till hundträning helt, eller är bilden vi ser i TV helt snedvriden? Har TV4 velat göra en svensk Cesar så gärna att Fredrik fått göra saker som frångår hans principer? Jag begriper ingenting, så om någon vill förklara för mig så gör jättegärna detta.
Så har han tydligen kommit ut med en bok också. Det hör till om man är med i TV, där verkar däremot TV Steen vara tillbaka. Jag citerar recenssionen: "Ledarskap är det ständigt återkommande ordet i Fredrik 'Hundcoachen' Steens nyutkomna bok". Ordningen återställd. Ett bord är ett bord och en hundcoach en hundcoach, men så kommer återigen en sådan där vurpa som gör att jag inte vet vad jag skall tro: "Fredrik Steen blir dock lite bekymrad när han håller föreläsningar och lyssnarna beskriver vad ordet ledarskap beyder för dem, det vill säga att ställa krav, hård lydnad, koppelkorrigering, konsekvens eller till exempel lägga hunden på rygg. /En bättre beskrivning enligt Steen är social relation".
Va? Ordningspolisen vill göra en anmärkning. Enligt mig så är Fredrik Steen en av anledningarna till att ledarskap har just den innebörden han inte vill att det skall ha. Jag har hört honom säga att någon har dåligt ledarskap (på TV), och därefter ge lösningen i form av till exempel koppelkorrigeringar. Har jag sett ett annat program än det Steen är med i? Eller håller jag på att bli skvatt galen?
Är det så att allt kan bli helt galet i TV? Jo, det antar jag att det kan bli, om det inte är direktsändning, men om allt nu blir så galet, varför medverkar man i en andra säsong av programmet. Om jag var missnöjd med hur jag hade framställts, så hade jag inte velat medverka en gång till.
Konsekvens är som sagt var viktigt, oavsett om det handlar om hundens perspektiv, eller om det handlar om tränarens perspektiv. Vi kan inte göra en sak ena sekunden och en helt annan sak nästa, det är förvirrande. Det är precis därför jag inte använder mig av bestraffning alls. En bestraffning innebär att hunden alltid är bestraffad, eftersom det hela tiden finns en risk för en bestraffning (ett obehag). Jag vill att hunden skall känna sig säker med mig. Med mig händer inte sådant. Jag vill ge hunden bilden av att tillsammans med mig, så kan man bara vinna. Det finns ingen förlorare i modern hundträning. Alla är vinnare och det är underbart att få vinna.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
onsdag 2 september 2009
Följ blogg!
Jag vet inte om ni är medvetna om att det går att prenumerera på bloggen? Jag är ju inte världens mest regelbundna bloggare och det kan bli tjatigt att gå in och se om jag skrivit något gång på gång, för att upptäcka att jag inte gjort det.
Uppe i kanten finns en länk som heter just "Följ blogg" och där kan man fylla i sina uppgifter, så att man antingen blir en anonym prenumerant, eller en som skyltar öppet med sitt namn. På det viset får man omedelbart meddelande om det kommit något nytt till bloggen.
Bara ett tips. Jag är själv dålig på att följa med om jag inte blir påmind.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Uppe i kanten finns en länk som heter just "Följ blogg" och där kan man fylla i sina uppgifter, så att man antingen blir en anonym prenumerant, eller en som skyltar öppet med sitt namn. På det viset får man omedelbart meddelande om det kommit något nytt till bloggen.
Bara ett tips. Jag är själv dålig på att följa med om jag inte blir påmind.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
I tidigare inlägg hänvisades till två dokument från de amerikanska beteendeveterinärerna vad gäller bestraffning och dominans. Här kommer länkar till dessa dokument. Jag bifogar även en länk till deras syn på valpsocialisering. För er som inte gillar att läsa på engelska, så kan vi hoppas att vår vän Kalle vill ägna lite tid åt översättning. ;-)
http://hsbv.boulderhumane.org/hsbv/files/AVSAB_behav_stmt.pdf
http://www.avsabonline.org/avsabonline/images/stories/Position_Statements/dominance%20statement.pdf
http://www.avsabonline.org/avsabonline/images/stories/Position_Statements/puppy%20socialization.pdf
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
http://hsbv.boulderhumane.org/hsbv/files/AVSAB_behav_stmt.pdf
http://www.avsabonline.org/avsabonline/images/stories/Position_Statements/dominance%20statement.pdf
http://www.avsabonline.org/avsabonline/images/stories/Position_Statements/puppy%20socialization.pdf
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Klokt om bestraffning - nu på svenska!
Vår översättare Kalle hjälper till ännu en gång. Tack Kalle för att du tar dig tiden att översätta mina engelska citat!
”Bestraffning är som att lägga en bombmatta; Visst, problemet du vill ha bort försvinner, men det gör även merparten av det som är en hund. Hundar som bestraffas beter sig ofta sämre. Det som är skrämmande är att de flesta hundägare vill ha det såhär. De vill att hunden ska ”bli mindre”. Det är sorgligt att vi säger att vi älskar hunden, men sen försöker lobotomera dem beteendemässigt genom tusentals ryck i kopplet i lydnadens namn. Det nertryckta, oförmögna djuret folk har så starka band till kan knappast kallas för en hund. Det är vålnaden av vad som en gång kanske varit en hund”
Orginal citatet:
Ibland måste jag citera lite. Här kommer ett riktigt bra citat från boken "The Culture clash" av Jean Donaldson:
"Punishment is like carpet bombing. The behavior you wanted to target gets hit but so does a huge portion of the dog's whole repertoire. Dogs who are punished a lot behave a lot less in general. What's particularly scary is that this is what a lot of dog owners actually want. Then want a general toning down of the dog. It is a sad comment on human-dog relations when we claim to love dogs and then attempt to behaviorally lobotomize them with thousands of leash jerks in the name of obedience. The band, behaivor less animal many people bond to so strongly can scarcely be called a dog. It is the ghost of what once might have been a dog."
Tänkvärt!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
”Bestraffning är som att lägga en bombmatta; Visst, problemet du vill ha bort försvinner, men det gör även merparten av det som är en hund. Hundar som bestraffas beter sig ofta sämre. Det som är skrämmande är att de flesta hundägare vill ha det såhär. De vill att hunden ska ”bli mindre”. Det är sorgligt att vi säger att vi älskar hunden, men sen försöker lobotomera dem beteendemässigt genom tusentals ryck i kopplet i lydnadens namn. Det nertryckta, oförmögna djuret folk har så starka band till kan knappast kallas för en hund. Det är vålnaden av vad som en gång kanske varit en hund”
Orginal citatet:
Ibland måste jag citera lite. Här kommer ett riktigt bra citat från boken "The Culture clash" av Jean Donaldson:
"Punishment is like carpet bombing. The behavior you wanted to target gets hit but so does a huge portion of the dog's whole repertoire. Dogs who are punished a lot behave a lot less in general. What's particularly scary is that this is what a lot of dog owners actually want. Then want a general toning down of the dog. It is a sad comment on human-dog relations when we claim to love dogs and then attempt to behaviorally lobotomize them with thousands of leash jerks in the name of obedience. The band, behaivor less animal many people bond to so strongly can scarcely be called a dog. It is the ghost of what once might have been a dog."
Tänkvärt!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Cesar kritik på svenska
Kalle har tagit sig tid att översätta texten från tidigare inlägg. Tack Kalle!
Styrelsen för ”Amerikanska veterinärsällskapet för beteendevetenskap gällande djur” (kom på någon bättre översättning om ni kan ;-) är djupt oroad över att Merial, ledande inom djiurhälsa, använder Cesar Milan i en kampanj för Heartgard och Frontline.
Vi är än mer oroade över att Merial även stöttar Herr Milans beteendevideo i denna kampanj. Merials ledning är kanske inte medvetna om att flera organisationer inom djur beteendevetenskap har uttalat sig starkt emot de dominans-baserade tekniker som Herr Milan använder sig av i sin serie ”Mannen som talar med hundar”
Det bästa den serien har är möjligen underhållning, men är starkt felvisande för djurägare.
Det sämsta är att den faktiskt kan bidra till ökad aggresion och rädsla eller till fysiska skador både hos ägare och djur. Som praktiserande veterinärer har vi tyvär sett alltför många exempel på det senare. Merial hävdar att de ”utvecklar hälsa, välbefinnande och prestationer hos djur”. Frågar man veterinärer gällande Herr Milan så säger de motsatsen!
I dessa svåra ekonomiska tider är det fullt förståeligt att Merial använder en tv-kändis för att marknadsföra sina produkter folkligt. Däremot, hade Merial tagit sig tid till lite bakgrund, hade de funnit att Herr Milans metoder går stick i stäv med de rekommendationer som beteendevetare och veterinärskolorna lär ut.
Som referens har vi bifogat (saknar dessa dokument) AVSABs synpunkter på ”Användandet av straff för att förändra djurs beteende” och ”Dominansteorin för att ändra djurs beteende”. Ni kommer att finna att dessa synpunkter är väl vetenskapligt underbyggda och inte stöttar Herr Milans användande i sin tv-show.
Vi förser er gärna med mer djupgående analyser som tyder på att metoderna använda på ”Mannen som talar med hundar” oftast leder till aggresion och skador på ägare.
Vi är även uppriktigt ledsna för att Merial inte istället stöttar beteendevetarna och deras kamp för att framhålla vetenskapligt underbyggda humana träningsmetoder.
Vi är oroade över att ert företags stöttning av Herr Milans kontroversiella metoder genom att distribuera hans video kan leda till en ökning av problemhundar som måste utredas och ”rättas till”(fritt översatt).
Kanske vill Merial hjälpa till att rätta det fel de begått som kan leda till vilseledning av veterinärer, hundtränare och hundägare.
Vi ser gärna en fortsatt diskussion i ämnet med Merial.
Styrelsen för ”Amerikanska veterinärsällskapet för beteendevetenskap gällande djur” (kom på någon bättre översättning om ni kan ;-) är djupt oroad över att Merial, ledande inom djiurhälsa, använder Cesar Milan i en kampanj för Heartgard och Frontline.
Vi är än mer oroade över att Merial även stöttar Herr Milans beteendevideo i denna kampanj. Merials ledning är kanske inte medvetna om att flera organisationer inom djur beteendevetenskap har uttalat sig starkt emot de dominans-baserade tekniker som Herr Milan använder sig av i sin serie ”Mannen som talar med hundar”
Det bästa den serien har är möjligen underhållning, men är starkt felvisande för djurägare.
Det sämsta är att den faktiskt kan bidra till ökad aggresion och rädsla eller till fysiska skador både hos ägare och djur. Som praktiserande veterinärer har vi tyvär sett alltför många exempel på det senare. Merial hävdar att de ”utvecklar hälsa, välbefinnande och prestationer hos djur”. Frågar man veterinärer gällande Herr Milan så säger de motsatsen!
I dessa svåra ekonomiska tider är det fullt förståeligt att Merial använder en tv-kändis för att marknadsföra sina produkter folkligt. Däremot, hade Merial tagit sig tid till lite bakgrund, hade de funnit att Herr Milans metoder går stick i stäv med de rekommendationer som beteendevetare och veterinärskolorna lär ut.
Som referens har vi bifogat (saknar dessa dokument) AVSABs synpunkter på ”Användandet av straff för att förändra djurs beteende” och ”Dominansteorin för att ändra djurs beteende”. Ni kommer att finna att dessa synpunkter är väl vetenskapligt underbyggda och inte stöttar Herr Milans användande i sin tv-show.
Vi förser er gärna med mer djupgående analyser som tyder på att metoderna använda på ”Mannen som talar med hundar” oftast leder till aggresion och skador på ägare.
Vi är även uppriktigt ledsna för att Merial inte istället stöttar beteendevetarna och deras kamp för att framhålla vetenskapligt underbyggda humana träningsmetoder.
Vi är oroade över att ert företags stöttning av Herr Milans kontroversiella metoder genom att distribuera hans video kan leda till en ökning av problemhundar som måste utredas och ”rättas till”(fritt översatt).
Kanske vill Merial hjälpa till att rätta det fel de begått som kan leda till vilseledning av veterinärer, hundtränare och hundägare.
Vi ser gärna en fortsatt diskussion i ämnet med Merial.
måndag 24 augusti 2009
Kurser i Halland!
Idag bestämde vi oss för att göra en storsatsning! Vi skall öppna kursverksamhet i Halland. Min dröm har varit att expandera företaget och få sprida vår träningsfilosofi till annan plats, och idag fick vi just den möjligheten och vi nappade på en gång.
Vi kommer att hålla till i Göstorp, som ligger mellan Laholm och Halmstad, så om ni känner någon i de trakterna som vill träna med positiva och moderna metoder, så tipsa om oss! Vi börjar på onsdagar, så får vi se vart det bär vidare efter det.
Hundens i Halland.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Vi kommer att hålla till i Göstorp, som ligger mellan Laholm och Halmstad, så om ni känner någon i de trakterna som vill träna med positiva och moderna metoder, så tipsa om oss! Vi börjar på onsdagar, så får vi se vart det bär vidare efter det.
Hundens i Halland.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Fukteksem/ hot spot
Precis innan vi skulle åka till Dalarna för vår Bob Bailey kurs upptäckte jag att min mops Ervina hade ett litet fukteksem på sin högra skuldra. Hon fick därför följa med, så att jag kunde ta hand om såret. Jag tackar verkligen för att jag dels upptäckte det lilla såret (hade jag nog inte gjort om inte hennes pappa Herbie var väldigt upptagen med den fläcken), och dels att det inte uppstod när vi var hemifrån.
Fukteksem är ett otroligt elände. De sprider sig med blixtens hastighet och blir snart riktigt läskiga, om man inte har tur att få bukt med dem på en gång. Ett litet, litet sår blir snart väldigt otäckt, och kan innan man ens hinner tänka veterinär vara spridda över hela kroppen.
Det fukteksem Ervina fick var det värsta någon av mina hundar haft någon gång, och det kan ju kanske bero på att det uppstod just under rötmånaden. Det borde ju åtminstone inte göra ett sår bättre.
På min födelsedag fick vi därför åka tlll Falu djursjukhus och göra ordentligt rent och raka. När sköterskan rakade så upptäckte vi fler och fler fläckar. Snart såg Ervina ut som om hon hade varit med i ett allvarligt hundslagsmål.
Jag önskar att jag kunde tala om varför Ervina fick detta, men det kan jag inte. Däremot badades hon strax innan, så där har vi troligtvis själva utlösande faktorn.
En vanlig orsak till fukteksem är små, små sår, till exempel fästingbett. Det jag alltid gör när en hund har fått en fästing, är att sätta på lite aloe vera. Dels minskar det infektionsrisken, dels minskar det klådan, som kan leda till att såret lättare infekteras och att ett fukteksem bildas. Jag kan ju inte säga detta med säkerhet, jag är inte veterinär, men min erfarenhet är att jag har fått färre fukteksem efter att jag börjat med detta. Aloe vera är förövrigt också bra att sätta på direkt när man upptäcker ett fukteksem, men märker man inte någon förbättring inom ett dygn skall man till veterinären. Att raka rent är också väldigt effektivt, eftersom det då går att hålla torrt på ett helt annat sätt. Det kan nämligen behövas antibiotika (Ervina fick en 20 dagars lång kur!)
Vissa raser är värre drabbade av fukteksem än andra. Mops och labrador tillhör raser som ofta drabbas. Jag tror att det beror på pälsens täthet. En liten mops tar det ca en timme att torka med fön! Labradoren har ungefär samma päls, med mycket underull. Bristande immunförsvar är också vanligt hos dem som drabbas. I samband med löp har jag märkt att Ervina blivit mer känslig och att fukteksemen blivit svårare att bota på egen hand. Även detta är helt ovetenskapligt från min sida, och bygger bara på egna erfarenheter.
Så långt mina erfarenheter.
En bra artikel i ämnet, med lite tips om vad man kan göra hittar man på:
http://www.animalartroclinic.se/Artiklar/Hot_spot.htm
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
torsdag 20 augusti 2009
Liten enkätundersökning
Jag sitter och planerar höstens och vårens kurser (nyss lade jag in sommarkurser 2010, en märklig känsla), och sitter och försöker få lite idéer till vad som kan tänkas vara populärt. Så slog det mig, varför inte fråga er läsare? Vad är det ni vill att er hund skall lära sig?
Skriva ett inlägg eller skicka mejl till natasja@hundens.se,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Skriva ett inlägg eller skicka mejl till natasja@hundens.se,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
AVSAB
I USA finns det bästa och det värsta. Det är inte så konstigt med tanke på att det är ett så väldigt stort land. Något av det bästa är AVSAB, American Veterinary Society of Animal Behavior. Det är veterinärer som är specialiserade på djurs beteende. Något sådant har vi dessvärre inte i Sverige än så länge (vad jag vet, men informera mig ytterst gärna om ni känner till att så är fallet). När jag var på Chicken camp arbetade jag förövrigt tillsammans med just en sådan veterinär från Tyskland, så begreppet närmar sig våra breddgrader.
Det här är med andra ord verkligen tal om personer som är specialiserade på djurs beteende, och deras ord borde väga väldigt tungt. De tar skarpt avstånd från Cesar Milans träningsmetoder, och publicerade den 11 juni i år ett brev där de skarpt kritiserar ett företag som använder sig av Cesar i sin marknadsföring:
http://www.avsabonline.org/avsabonline/images/stories/Current_Events/merialletter6-10.pdf
Jag önskar att den här typen av information kunde komma ut till den stora allmänheten och få samma utbredning som Cesar får i sitt program.
Jag har också kommit i kontakt med en person som försöker bemöta Cesar, och den typen av träningsmetoder, i USA, och har fått informaton, och kommer att få ännu mer information, av henne, så snart jag har samlat ihop detta kommer jag att publicera det här i bloggen. Kontakten med henne fick jag förövrigt via Bob Bailey.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Det här är med andra ord verkligen tal om personer som är specialiserade på djurs beteende, och deras ord borde väga väldigt tungt. De tar skarpt avstånd från Cesar Milans träningsmetoder, och publicerade den 11 juni i år ett brev där de skarpt kritiserar ett företag som använder sig av Cesar i sin marknadsföring:
http://www.avsabonline.org/avsabonline/images/stories/Current_Events/merialletter6-10.pdf
Jag önskar att den här typen av information kunde komma ut till den stora allmänheten och få samma utbredning som Cesar får i sitt program.
Jag har också kommit i kontakt med en person som försöker bemöta Cesar, och den typen av träningsmetoder, i USA, och har fått informaton, och kommer att få ännu mer information, av henne, så snart jag har samlat ihop detta kommer jag att publicera det här i bloggen. Kontakten med henne fick jag förövrigt via Bob Bailey.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
onsdag 19 augusti 2009
Klokt om bestraffning
Ibland måste jag citera lite. Här kommer ett riktigt bra citat från boken "The Culture clash" av Jean Donaldson:
"Punishment is like carpet bombing. The behavior you wanted to target gets hit but so does a huge portion of the dog's whole repertoire. Dogs who are punished a lot behave a lot less in general. What's particularly scary is that this is what a lot of dog owners actually want. Then want a general toning down of the dog. It is a sad comment on human-dog relations when we claim to love dogs and then attempt to behaviorally lobotomize them with thousands of leash jerks in the name of obedience. The band, behaivor less animal many people bond to so strongly can scarcely be called a dog. It is the ghost of what once might have been a dog."
Tänkvärt!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
"Punishment is like carpet bombing. The behavior you wanted to target gets hit but so does a huge portion of the dog's whole repertoire. Dogs who are punished a lot behave a lot less in general. What's particularly scary is that this is what a lot of dog owners actually want. Then want a general toning down of the dog. It is a sad comment on human-dog relations when we claim to love dogs and then attempt to behaviorally lobotomize them with thousands of leash jerks in the name of obedience. The band, behaivor less animal many people bond to so strongly can scarcely be called a dog. It is the ghost of what once might have been a dog."
Tänkvärt!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
tisdag 18 augusti 2009
Var skall jag börja?
Har varit iväg på en händelse- och lärorik vecka tillsammand med Bob Bailey på mitt femte och dessvärre sista chickencamp, om att undervisa.
Var skall man börja med allt som jag skulle vilja dela med mig av?
Det får bli den här lilla filmen, som jag inte hade en aning om att den fanns på Youtube. När jag träffade Bob Bailey första gången 2004, så var detta det absolut första han visade, "för att få publikens uppmärksamhet". Han fick min, så mycket kan jag säga, så här är den:
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Ps Fler inlägg på tema Bailey publiceras förhoppningsvis de närmaste dagarna, men det finns alltid en tidsfråga...
Var skall man börja med allt som jag skulle vilja dela med mig av?
Det får bli den här lilla filmen, som jag inte hade en aning om att den fanns på Youtube. När jag träffade Bob Bailey första gången 2004, så var detta det absolut första han visade, "för att få publikens uppmärksamhet". Han fick min, så mycket kan jag säga, så här är den:
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Ps Fler inlägg på tema Bailey publiceras förhoppningsvis de närmaste dagarna, men det finns alltid en tidsfråga...
fredag 7 augusti 2009
Barnuppfostran och hundträning
Det är faktiskt så att det finns ett mönster mellan barnuppfostran och hundträning. Om den ena går åt det hårdare hållet, så följer den andra snart efter, och tvärtom.
Just nu råder en hård trend inom hundträningen och jag blir därför inte alls förvånad att läsa Aftonbladet.se, där det står "Läsarna: Aga inte alltid fel". Endast 23,6% av läsarna är helt emot fysiskt våld! Detta år 2009, jag blir mållös. Och just nu har BRIS kampanj i TV, och med dessa siffror så måste jag nog faktiskt gå med där!
Hur kan våld/bestraffning någonsin vara en lösning? Att det kan ske på grund av frustration och att man sedan ångrar sig, det kan jag förstå (vi är inte perfekta), men att man ser det som något man faktiskt kan legitimera är för mig helt obegripligt och djupt tragiskt. Vilken tillbakagång!
Som en tröst är vi i Sverige inte ensamma om detta negativa. 83% av nyazeeländarna vill ta bort förbudet mot barnaga.
Hallå, hallå, våld föder våld! Bestraffning leder till en negativ spiral av upprepade bestraffningar. Ger vi våra ungar stryk, vad skickar vi för signaler till dem? Hur tror vi att de kommer att vilja bemöta omvärlden? Samma sak med hundar!
Blåser det åt det hållet inom barnuppfostran är jag rädd att det kommer hårdna inom hundträningen också, så var beredda, ni som tycker att man kan träna på ett annat sätt!
Ha kul tillsammans med er hund,
Natasja
Just nu råder en hård trend inom hundträningen och jag blir därför inte alls förvånad att läsa Aftonbladet.se, där det står "Läsarna: Aga inte alltid fel". Endast 23,6% av läsarna är helt emot fysiskt våld! Detta år 2009, jag blir mållös. Och just nu har BRIS kampanj i TV, och med dessa siffror så måste jag nog faktiskt gå med där!
Hur kan våld/bestraffning någonsin vara en lösning? Att det kan ske på grund av frustration och att man sedan ångrar sig, det kan jag förstå (vi är inte perfekta), men att man ser det som något man faktiskt kan legitimera är för mig helt obegripligt och djupt tragiskt. Vilken tillbakagång!
Som en tröst är vi i Sverige inte ensamma om detta negativa. 83% av nyazeeländarna vill ta bort förbudet mot barnaga.
Hallå, hallå, våld föder våld! Bestraffning leder till en negativ spiral av upprepade bestraffningar. Ger vi våra ungar stryk, vad skickar vi för signaler till dem? Hur tror vi att de kommer att vilja bemöta omvärlden? Samma sak med hundar!
Blåser det åt det hållet inom barnuppfostran är jag rädd att det kommer hårdna inom hundträningen också, så var beredda, ni som tycker att man kan träna på ett annat sätt!
Ha kul tillsammans med er hund,
Natasja
måndag 3 augusti 2009
Kreativ tränare!
Jag har en kanadensisk vän som är en stor bidragsgivare till mina youtube klipp. Nu har han skickat ytterligare ett, och det är minst lika fantastiskt som de tidigare.
Jag tycker att det är för härligt med kreativa tränare. Tänk bara att hitta på allt detta!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Jag tycker att det är för härligt med kreativa tränare. Tänk bara att hitta på allt detta!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
fredag 31 juli 2009
Tack för inlägg!
Kul att några av er har upptäckt att man numera kan skriva kommenterar i min blogg. Jag har däremot valt att ha en förhandsgranskning av innehållet, eftersom kommentarer har en förmåga att bli våldsamt elaka, osakliga och framförallt anonyma. Det är lätt att vara elak när man kan säga vad som helst utan att ha personen framför sig, eller ens i luren, och extra lätt är det ju om man dessutom kan vara anonym.
Att man har olika åsikter är däremot inget som stör mig. Var och en blir salig på sin fason.
Som kommentar till de publicerade inläggen kan jag säga, visst publicera gärna i facebook, kul att du frågade. Fick även ett vanligt e-post brev som ville publicera det jag skrev om Cesar i sin blogg, så det var tydligen ett hett inlägg.
Till Gunilla! Jag har gett både Fredrik Steen och Barbro Börjesson kritik i min blogg, om det är någon tröst. Jag kritiserar inte dem som personer, utan de metoder de använder. Jag vill framförallt ge folk alternativ att träna på ett annat sätt. Var och en blir salig på sin fason! Det jag stör mig på något vansinnigt (förutom att hundarna faktiskt far illa) är att det i princip enbart är just de metoderna som Barbro, Fredrik, Jeppe och Cesar använder som får utrymme i TV och som därför ger en felaktig bild av hundträning. Det FINNS alternativ! Man behöver inte rycka i hunden. Man kommer mycket längre med hjälp av positiv förstärkning!
Av någon anledning så vill vi just inom hundträningen inte ha framsteg. Vi blickar hela tiden tillbaka i historien och säger saker som "man har alltid gjort så". Inom vilket annat område skulle man nöja sig med det?
Det som Cesar gör är inget unikt. Han är inte först med det. Han kommer dessvärre inte vara sist med det. Han skryter själv med att han "var född med den här kunskapen". Jag är övertygad om att man inte föds med en inbyggd kunskap om hundträning. Det har blivit någon slags mode i att säga "jag är självlärd" som om det vore något extra fint. De personer som jag verkligen respekterar och som är mina stora förebilder och lärare går själva fortfarande på fortbildning (kanske inte Bob Bailey.... men de andra).
Man lär sig hela livet, men vissa har lärt sig klart, eller är helt enkelt födda med förmågan och behöver inte göra mer än så. Jag är ledsen, men jag har ingen som helst respekt för den inställningen. Visst hundarna är enorma lärare och varje hund man tränar lär man sig något av, men den kunskapen och den man får av mänskliga lärare tar inte ut varandra.
I inlägget nämns Anders Hallgren. Han är ett väldigt bra exempel på en person som har haft en åsikt, men som har lärt sig mer och i takt med det ändrat åsikt och varit stark nog att erkänna det. Hatten av!
Att Cesar skulle kunna träna hund lika bra utan stackel, el, stryplänkar precis bakom öronen (atlas kotan, där det gör som mest ont) eller sitt eget designade halsband, har jag mycket svårt att tro på. Varför gör han inte det då? Jag har inte sett ett avsnitt av programmet utan att ha sett något sådant. Om han inte behöver det så behöver han väl inte använda det?
En klickertränare är inte med nödvändighet en mjuk tränare. Jag kallar mig inte för mjuk tränare över huvudtaget, eftersom det innesluter allt möjligt som jag inte vill stå för. Jag kallar mig modern hundtränare, det vill säga jag tror på utveckling, vetenskap, och fortbildning. Det vi vet bör vi använda oss av. Vi vet en hel del om inlärningspsykologi och den talar entydigt FÖR positiv förstärkning och MOT bestraffning. Det tycker jag är något man bör ta fasta på och jobba efter. Det finns tränare som Bob Bailey och Ken Ramirez som har enormt stor och bred kunskap och erfarenhet, de säger samma sak. Det borde också betyda något.
Men ändå kan vi inte få se detta i TV? Varför? Det övergår mitt förstånd. Varför inte visa hundägare med vilken magi man kan träna sin hund, helt utan rycks, slit och skrän? Det är allt jag vill! Ge folk ett alternativ. Det var därför jag startade den här bloggen, även om jag inte enbart har behandlat detta utan ibland skrivit om helt andra saker. Så här tränar man i TV, så här kan man träna istället! Välj själv!
Jag vet tex att Ken Ramirez har gjort en programserie om djurträning för en australiensisk kanal. Tänk om vi skulle få kunna titta på det! Som sagt var flera gånger i detta inlägg, kan vi inte få lite alternativ? Ge oss möjligheten att välja!
När jag köpte min första egna hund så var det hårda metoder som gällde. Stryplänkar och rätta knycket, bit i örat, mm, mm. Om jag hade fått ett alternativ till detta, så hade jag valt det alternativet. Det är den chansen jag vill ge andra. Rätten att välja hur man vill träna och vad man tror är rätt för sin hund!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Att man har olika åsikter är däremot inget som stör mig. Var och en blir salig på sin fason.
Som kommentar till de publicerade inläggen kan jag säga, visst publicera gärna i facebook, kul att du frågade. Fick även ett vanligt e-post brev som ville publicera det jag skrev om Cesar i sin blogg, så det var tydligen ett hett inlägg.
Till Gunilla! Jag har gett både Fredrik Steen och Barbro Börjesson kritik i min blogg, om det är någon tröst. Jag kritiserar inte dem som personer, utan de metoder de använder. Jag vill framförallt ge folk alternativ att träna på ett annat sätt. Var och en blir salig på sin fason! Det jag stör mig på något vansinnigt (förutom att hundarna faktiskt far illa) är att det i princip enbart är just de metoderna som Barbro, Fredrik, Jeppe och Cesar använder som får utrymme i TV och som därför ger en felaktig bild av hundträning. Det FINNS alternativ! Man behöver inte rycka i hunden. Man kommer mycket längre med hjälp av positiv förstärkning!
Av någon anledning så vill vi just inom hundträningen inte ha framsteg. Vi blickar hela tiden tillbaka i historien och säger saker som "man har alltid gjort så". Inom vilket annat område skulle man nöja sig med det?
Det som Cesar gör är inget unikt. Han är inte först med det. Han kommer dessvärre inte vara sist med det. Han skryter själv med att han "var född med den här kunskapen". Jag är övertygad om att man inte föds med en inbyggd kunskap om hundträning. Det har blivit någon slags mode i att säga "jag är självlärd" som om det vore något extra fint. De personer som jag verkligen respekterar och som är mina stora förebilder och lärare går själva fortfarande på fortbildning (kanske inte Bob Bailey.... men de andra).
Man lär sig hela livet, men vissa har lärt sig klart, eller är helt enkelt födda med förmågan och behöver inte göra mer än så. Jag är ledsen, men jag har ingen som helst respekt för den inställningen. Visst hundarna är enorma lärare och varje hund man tränar lär man sig något av, men den kunskapen och den man får av mänskliga lärare tar inte ut varandra.
I inlägget nämns Anders Hallgren. Han är ett väldigt bra exempel på en person som har haft en åsikt, men som har lärt sig mer och i takt med det ändrat åsikt och varit stark nog att erkänna det. Hatten av!
Att Cesar skulle kunna träna hund lika bra utan stackel, el, stryplänkar precis bakom öronen (atlas kotan, där det gör som mest ont) eller sitt eget designade halsband, har jag mycket svårt att tro på. Varför gör han inte det då? Jag har inte sett ett avsnitt av programmet utan att ha sett något sådant. Om han inte behöver det så behöver han väl inte använda det?
En klickertränare är inte med nödvändighet en mjuk tränare. Jag kallar mig inte för mjuk tränare över huvudtaget, eftersom det innesluter allt möjligt som jag inte vill stå för. Jag kallar mig modern hundtränare, det vill säga jag tror på utveckling, vetenskap, och fortbildning. Det vi vet bör vi använda oss av. Vi vet en hel del om inlärningspsykologi och den talar entydigt FÖR positiv förstärkning och MOT bestraffning. Det tycker jag är något man bör ta fasta på och jobba efter. Det finns tränare som Bob Bailey och Ken Ramirez som har enormt stor och bred kunskap och erfarenhet, de säger samma sak. Det borde också betyda något.
Men ändå kan vi inte få se detta i TV? Varför? Det övergår mitt förstånd. Varför inte visa hundägare med vilken magi man kan träna sin hund, helt utan rycks, slit och skrän? Det är allt jag vill! Ge folk ett alternativ. Det var därför jag startade den här bloggen, även om jag inte enbart har behandlat detta utan ibland skrivit om helt andra saker. Så här tränar man i TV, så här kan man träna istället! Välj själv!
Jag vet tex att Ken Ramirez har gjort en programserie om djurträning för en australiensisk kanal. Tänk om vi skulle få kunna titta på det! Som sagt var flera gånger i detta inlägg, kan vi inte få lite alternativ? Ge oss möjligheten att välja!
När jag köpte min första egna hund så var det hårda metoder som gällde. Stryplänkar och rätta knycket, bit i örat, mm, mm. Om jag hade fått ett alternativ till detta, så hade jag valt det alternativet. Det är den chansen jag vill ge andra. Rätten att välja hur man vill träna och vad man tror är rätt för sin hund!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Hos veterinären!
Trevliga veterinärer finns det faktiskt många, men en som är riktigt trevlig uppsökte vi igår för undersökning av två av våra djur. Tina, valparnas mamma, för en förfärlig hosta, och katten Carl-Jan för andningsbesvär.
Det visade sig att våra djur hade kolapsat. Tina hade något som jag aldrig hört talas om, men som tydligen var vanligt (särskilt bland kortnosarna om jag förstod det rätt). Luftstrupen hade kolapsat. Den skall vara rund till formen, men när den kolapsar blir den ihoptryckt och det blir svårt att andas.
Det som var roligt med detta var att vi hade halsband på Tina (hon brukar alltid vara lös så hon brukar aldrig ha något alls på sig), och när veterinären såg det sade han: "Och så förstås, ta av det här tjafset och sätt på en sele". Det gjorde mig så otroligt glad! Äntligen en veterinär som säger så! Annars tycker jag det mest är intstruktörer, massörer, kiropraktorer och fysioterapeuter som har förstått hur viktigt det är att ha sele och inte halsband på hunden. Superglada blev både Malvina och jag.
När det gällde Carl-Jan så hade hans näsa kolapsat, som Michael Jacksons, som veterinären sade. Det var ju också lite kul, inte att den kolapsat, men själva liknelsen.
Tina fick medicin för sin kolapsade hals och Carl-Jan läggs på operationsbordet för lite vidgning av näsborrarna i nästa vecka.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Det visade sig att våra djur hade kolapsat. Tina hade något som jag aldrig hört talas om, men som tydligen var vanligt (särskilt bland kortnosarna om jag förstod det rätt). Luftstrupen hade kolapsat. Den skall vara rund till formen, men när den kolapsar blir den ihoptryckt och det blir svårt att andas.
Det som var roligt med detta var att vi hade halsband på Tina (hon brukar alltid vara lös så hon brukar aldrig ha något alls på sig), och när veterinären såg det sade han: "Och så förstås, ta av det här tjafset och sätt på en sele". Det gjorde mig så otroligt glad! Äntligen en veterinär som säger så! Annars tycker jag det mest är intstruktörer, massörer, kiropraktorer och fysioterapeuter som har förstått hur viktigt det är att ha sele och inte halsband på hunden. Superglada blev både Malvina och jag.
När det gällde Carl-Jan så hade hans näsa kolapsat, som Michael Jacksons, som veterinären sade. Det var ju också lite kul, inte att den kolapsat, men själva liknelsen.
Tina fick medicin för sin kolapsade hals och Carl-Jan läggs på operationsbordet för lite vidgning av näsborrarna i nästa vecka.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
En ursäkt!
Jag fick ett brev med tips om Cesars stämning, men det som varken hon eller jag upptäckte, var att det var en gammal stämning. Inte bra att jag inte såg det på en gång, jag ber om ursäkt!
Men stämning är det hur som helst tal om. Och någon annan än jag som blivit upprörd över hur hundarna blir behandlade.
Ha kul tillsammans med din hund!
Natasja
Men stämning är det hur som helst tal om. Och någon annan än jag som blivit upprörd över hur hundarna blir behandlade.
Ha kul tillsammans med din hund!
Natasja
måndag 27 juli 2009
Cesar stämd!
Fick just reda på att Cesar Milan blivit stämd av en TV producent, som hävdar att hans labrador blivit skadad på Cesars träningscenter genom ett stryphalsband. Hunden skall ha blivit kvävd av ett stryphalsband och ha tvingats att springa på ett så kallat löpband.
Stryphalsbandens fara har jag ju skrivit mycket om. Ett stryphalsband bygger på att man vill orsaka obehag för hunden, och det sker genom att luft inte kan tillföras på ett normalt sätt, samt med hjälp av ryck i nacken. Jag har nog däremot inte sätt ett program med Cesar där han inte använt stryp-, stackel eller el-halsband, så jag är lite förvånad över att man lämnar sin hund till honom. Å andra sidan kanske det är just den egna hundens välfärd som får en TV producent att öppna ögonen. Kanske detta kan bli början till slutet för Cesars TV karriär. Det vore en nåd att stilla bedja om. Detta handlade dessvärre INTE om en av Cesars TV producenter, för då hade programmet nog varit begravt redan.
Jag försöker göra en liten snabböversättning av artikeln från USA Today:
En femårig labrador togs till Cesars center den 27 februari i år på grund av att den hade rädslor för andra hundar och främlingar. Några timmar efter att hunden lämnats på centret fick ägaren ett telefonsamtal om att hunden förts till djursjukhus i ilfart. Hunden blödde från mun och näsa och fick ligga i syretält för att få luft. Han hade också allvarliga blåmärken på insidan av baksidan av låren.
Ägaren hävdar att hunden hade fått ett stryphalsband på sig och tvingats springa längre än han orkade på ett löpband.
Veterinärnotan slutade på 25.000 dollar och då återstod forfarande kommande operationer på hundens matstrupe.
Stämningsansökan uppger kontraktsbrott, bedrägeri, djurplågeri och att avsiktligt ha skapat emotionell stress.
Om det är någon som har en rädd hund där ute! Använd absolut INTE hårda metoder (det skall manförvisso aldrig göra, men särskilt inte då).
Denna artikel avslöjar också ett av Cesars knep att handskas med hundproblem, nämligen att se till att de är helt fysiskt utarbetade när han sätter igång sitt arbete med dem. Det ser bra ut. Hunden kan inte riktigt reagera som den i vanliga fall gör, eftersom den är utarbetad. En sådan hund är med största sannolikhet inte mottaglig för särskilt mycket ny inlärning. Å andra sidan ägnar sig inte Cesar åt inlärning, utan åt bestraffning, vilket är en helt annan sak.
Det finns andra sätt att träna på! TV producenten skulle istället valt ett träningscenter där man använde sig av klassisk inlärning och jobbat med att förändra förväntan på hundens möten med andra hundar och främmande människor.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Stryphalsbandens fara har jag ju skrivit mycket om. Ett stryphalsband bygger på att man vill orsaka obehag för hunden, och det sker genom att luft inte kan tillföras på ett normalt sätt, samt med hjälp av ryck i nacken. Jag har nog däremot inte sätt ett program med Cesar där han inte använt stryp-, stackel eller el-halsband, så jag är lite förvånad över att man lämnar sin hund till honom. Å andra sidan kanske det är just den egna hundens välfärd som får en TV producent att öppna ögonen. Kanske detta kan bli början till slutet för Cesars TV karriär. Det vore en nåd att stilla bedja om. Detta handlade dessvärre INTE om en av Cesars TV producenter, för då hade programmet nog varit begravt redan.
Jag försöker göra en liten snabböversättning av artikeln från USA Today:
En femårig labrador togs till Cesars center den 27 februari i år på grund av att den hade rädslor för andra hundar och främlingar. Några timmar efter att hunden lämnats på centret fick ägaren ett telefonsamtal om att hunden förts till djursjukhus i ilfart. Hunden blödde från mun och näsa och fick ligga i syretält för att få luft. Han hade också allvarliga blåmärken på insidan av baksidan av låren.
Ägaren hävdar att hunden hade fått ett stryphalsband på sig och tvingats springa längre än han orkade på ett löpband.
Veterinärnotan slutade på 25.000 dollar och då återstod forfarande kommande operationer på hundens matstrupe.
Stämningsansökan uppger kontraktsbrott, bedrägeri, djurplågeri och att avsiktligt ha skapat emotionell stress.
Om det är någon som har en rädd hund där ute! Använd absolut INTE hårda metoder (det skall manförvisso aldrig göra, men särskilt inte då).
Denna artikel avslöjar också ett av Cesars knep att handskas med hundproblem, nämligen att se till att de är helt fysiskt utarbetade när han sätter igång sitt arbete med dem. Det ser bra ut. Hunden kan inte riktigt reagera som den i vanliga fall gör, eftersom den är utarbetad. En sådan hund är med största sannolikhet inte mottaglig för särskilt mycket ny inlärning. Å andra sidan ägnar sig inte Cesar åt inlärning, utan åt bestraffning, vilket är en helt annan sak.
Det finns andra sätt att träna på! TV producenten skulle istället valt ett träningscenter där man använde sig av klassisk inlärning och jobbat med att förändra förväntan på hundens möten med andra hundar och främmande människor.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
tisdag 14 juli 2009
Spring i benen
Igår var det dags för valparna att få springa på grönbete igen. I trädgården har vi gjort en liten temporär inhägnad med hjälp av ett portabelt fårstaket. För de vuxna hundarna är detta tillräckligt och de blir på rätt sida av staketet (förutom tibetanska terriern som sticker oavsett hur högt ett staket är, eller mopsen Vina som fastnar med huvudet i fårstaketet). För valparna var det däremot ingen som helst konst att gå rakt igenom. Det var å andra sidan inte så konstigt med tanke på att maskorna är betydligt större än valparna själva.
Hittills har detta inte inneburit något problem, eftersom valparna inte har haft något intresse av att lämna trädgården. Igår var det däremot nya takter i valparna. Den ena rusade åt det ena hållet och den andra åt det andra. Malvina och jag hade fullt sjå med att hinna ikapp dem! Det som skulle ha blivit en lugn stund i trädgården, där vi skulle föreviga valpar med kamera och film, blev ett litet sprinterlopp där vi sprang än åt det ena hållet än åt det andra. Tillslut gav vi upp och tog in dem på stenanläggningen som är omgärdad med kompostgaller och därmed valpsäkert. De hann inte mer än in på säker mark förrän de somnade.
Eftersom vi inte hade fått några bilder att tala om (däremot lite lätt hysterisk film), så bestämde vi oss för att arrangera en bild på alla fem valparna i en korg. Det var lättare sagt än gjort efter deras sprintermarsch! Saga, som var ensam om att inte vara trött (mycket konstigt med tanke på att hon gjort åtskilliga språngmarscher), skulle klättra ur korgen. Tek-Tek, som varit den andra riktiga marodören i trädgården, var nu så trött att han bara somnade, som en slags madrass åt de övriga. Det var nu Malvinas uppgift att väcka Tek-Tek och hänga honom över kanten, så att jag kunde ta en bild innan han somnade igen! Märkligt nog blev det faktiskt några ganska söta bilder, men vi får nog göra ett nytt försök när de blir lite större (och når upp över kanten bättre!), samt när de är så där lagom trötta.
Men trots alla dessa språngmarscher, så är det så här det skall vara att ha valp! Det är nu de börjar bli så där verkligt ljuvliga. Hundar, fast i minimalt format. Fulla av energi och upptäckarglädje. Det är verkligen roligt att se hur de närmar sig nya saker helt utan fruktan. Rakt på katten. Rakt på den främmande människan. Super roligt!
Idag fyller de fem veckor!
Bilder på dem går att se under "om oss" på hemsidan.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Hittills har detta inte inneburit något problem, eftersom valparna inte har haft något intresse av att lämna trädgården. Igår var det däremot nya takter i valparna. Den ena rusade åt det ena hållet och den andra åt det andra. Malvina och jag hade fullt sjå med att hinna ikapp dem! Det som skulle ha blivit en lugn stund i trädgården, där vi skulle föreviga valpar med kamera och film, blev ett litet sprinterlopp där vi sprang än åt det ena hållet än åt det andra. Tillslut gav vi upp och tog in dem på stenanläggningen som är omgärdad med kompostgaller och därmed valpsäkert. De hann inte mer än in på säker mark förrän de somnade.
Eftersom vi inte hade fått några bilder att tala om (däremot lite lätt hysterisk film), så bestämde vi oss för att arrangera en bild på alla fem valparna i en korg. Det var lättare sagt än gjort efter deras sprintermarsch! Saga, som var ensam om att inte vara trött (mycket konstigt med tanke på att hon gjort åtskilliga språngmarscher), skulle klättra ur korgen. Tek-Tek, som varit den andra riktiga marodören i trädgården, var nu så trött att han bara somnade, som en slags madrass åt de övriga. Det var nu Malvinas uppgift att väcka Tek-Tek och hänga honom över kanten, så att jag kunde ta en bild innan han somnade igen! Märkligt nog blev det faktiskt några ganska söta bilder, men vi får nog göra ett nytt försök när de blir lite större (och når upp över kanten bättre!), samt när de är så där lagom trötta.
Men trots alla dessa språngmarscher, så är det så här det skall vara att ha valp! Det är nu de börjar bli så där verkligt ljuvliga. Hundar, fast i minimalt format. Fulla av energi och upptäckarglädje. Det är verkligen roligt att se hur de närmar sig nya saker helt utan fruktan. Rakt på katten. Rakt på den främmande människan. Super roligt!
Idag fyller de fem veckor!
Bilder på dem går att se under "om oss" på hemsidan.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
söndag 12 juli 2009
Kattmöte
Igår var det dags för valparna att träffa katten Carl-Jan för första gången, samt att träffa främmande människor. Bägge mötena gick utmärkt. Carl-Jan var inte särskilt road, men som en sann exotic, mycket tålmodig och överseende. Människorna tyckte inte valparna heller var så märkvärdiga, fram till dem bara och attack!
Fler bilder går att se i kennelns galleri på hemsidan!
Ha kul tillsammans med din hund!
Natasja
torsdag 9 juli 2009
Två petiter
I valplådan har det visat sig finnas två petiter, och inte en som vi först trodde. Malvina hade helt rätt, Hugo är petit, men det visade sig även vara en petit tik, lilla Isa. Ni minns kanske den lilla glupska tiken som växte så det knakade och som var ensam om att vilja äta ur nappflaskan. Igår stod det helt klart att så var fallet. Så det blev två korthåriga och tre strävhåriga. Det tog alltså fyra veckor att konstatera det med säkerhet.
Imorgon skall jag fota dem igen och se om jag kan få till några porträtt.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Imorgon skall jag fota dem igen och se om jag kan få till några porträtt.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
lördag 4 juli 2009
Hälsning från Emma!
Till er som skall gå på Emma Parsons seminarium och som anmält intresse för att ha hund med er, här är ett meddelande till er:
"Attached is the questionnaire for the attendees to fill out if they would like their dogs to be considered as demo dogs. I typically choose between 4-5 dogs for the reactive dog class. These dogs need to attend both of the days to qualify.
Sometimes, if I receive a very interesting behavior issue, I will see if that attendee would like to have a behavior consult in front of the class. I will ask them privately beforehand.
Have the attendees, that are interested, return the completed questionnaire form directly back to me. I will choose the demo students and then I will notify them abut 2 weeks prior to the seminar. I will also notify those that I haven't chosen as well. (I tend to choose the dogs that have the most severe behavior issues.)"
Skicka ett mejl till info@hundens.se, så skickar vi formuläret, som ni fyller i, skickar tillbaka till oss, så skickar vi dem vidare till Emma för att hon skall göra sitt val av lämpliga kandidater.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
"Attached is the questionnaire for the attendees to fill out if they would like their dogs to be considered as demo dogs. I typically choose between 4-5 dogs for the reactive dog class. These dogs need to attend both of the days to qualify.
Sometimes, if I receive a very interesting behavior issue, I will see if that attendee would like to have a behavior consult in front of the class. I will ask them privately beforehand.
Have the attendees, that are interested, return the completed questionnaire form directly back to me. I will choose the demo students and then I will notify them abut 2 weeks prior to the seminar. I will also notify those that I haven't chosen as well. (I tend to choose the dogs that have the most severe behavior issues.)"
Skicka ett mejl till info@hundens.se, så skickar vi formuläret, som ni fyller i, skickar tillbaka till oss, så skickar vi dem vidare till Emma för att hon skall göra sitt val av lämpliga kandidater.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
fredag 3 juli 2009
På grönbete!
Idag har valparna varit ute för första gången. Solen var definitivt inte något för dem, men i skuggan var det intressant att upptäcka världen.
Fler bilder finns på hemsidan, under Om oss - grifftails kennel.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
torsdag 2 juli 2009
Oj, en i hårda skolan säger att ryck är skadligt!
"Sådana halsband är däremot så pass lite fysiskt tillrättavisande att de inte har någon verkan på hundens respektnivå eller beteende. Det som istället händer är att hunden, som inte vill bli fasthållen, drar och rycker åt motsatta håll från det som håller fast honom. Ägaren, som vill upprätthålla kontrollen, drar tillbaka på kopplet. Detta ständiga tryck och ineffektiva ryckande kan allvarligt skada hundens nacke och hals, och därför är sådana halsband är farliga. Tyvärr hör detta scenario till vardagen för många hundar. Vi borde även ge akt på riskerna för skador på alla dessa trötta hundägares armar och axlar."
Detta citat kommer från en traditionelltränare (som jag inte ens orkar nämna vid namn, för jag vill inte uppmärksamma dem mer än nödvändigt). Det som är kul är att han faktiskt ger rätt åt att det är skadligt med ryck i koppel! Alltid ett framsteg. Han menar däremot att när man rycker i ett vanligt halsband (halvstryp) så uteblir effekten. Man måste alltså ta till hårdare tag. Det måste göra ont för att det skall ha effekt. Och här är vi också överens. För att en bestraffning alls skall ha någon effekt så måste den vara hård.
På en annan punkt skiljer han sig däremot väldigt från inlärningspsykologin. Han tror att bestraffningen lär hunden något. Det gör den däremot inte, som bäst fungerar en bestaffning som brytare av ett beteende, inte som kunskapssförmedling. Det finns dessutom en mängd biverkningar med metoden, och det är en av huvudanledningarna till varför jag gjort ett väldigt medvetet val att inte arbeta så i min hundträning.
Ett annat huvudargment är att det går precis lika bra, och till och med bättre, utan, så varför bestraffa alls?
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Detta citat kommer från en traditionelltränare (som jag inte ens orkar nämna vid namn, för jag vill inte uppmärksamma dem mer än nödvändigt). Det som är kul är att han faktiskt ger rätt åt att det är skadligt med ryck i koppel! Alltid ett framsteg. Han menar däremot att när man rycker i ett vanligt halsband (halvstryp) så uteblir effekten. Man måste alltså ta till hårdare tag. Det måste göra ont för att det skall ha effekt. Och här är vi också överens. För att en bestraffning alls skall ha någon effekt så måste den vara hård.
På en annan punkt skiljer han sig däremot väldigt från inlärningspsykologin. Han tror att bestraffningen lär hunden något. Det gör den däremot inte, som bäst fungerar en bestaffning som brytare av ett beteende, inte som kunskapssförmedling. Det finns dessutom en mängd biverkningar med metoden, och det är en av huvudanledningarna till varför jag gjort ett väldigt medvetet val att inte arbeta så i min hundträning.
Ett annat huvudargment är att det går precis lika bra, och till och med bättre, utan, så varför bestraffa alls?
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
måndag 29 juni 2009
Köttdags!
Ikväll var det premiär för valparna att äta köttfärs. De äter den som om den vore välling, men med vilken aptit. Mjölkersättningen har vi fått truga i dem och det har aldrig hänt att vi fått i alla fem mjölk. När det var premiär för köttfärs var det ingen som tackade nej. De åt (eller rättare sagt, sög i sig), så att det stod härligt till. Alla åt dessutom två gånger, och när de var färdiga kunde Tina komma in i valphagen och slicka rent efter deras smörgåsbord. Inget vidare värst bra bordsskick... Det var köttfärs mest överallt, och i valparnas magar.
Nu börjar de verkligen bli hundar på riktigt! De äter kött, tittar, lyssnar och viftar på svansen. En riktigt härlig valpdag med andra ord,
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Maskot
En pytteliten get och han hette redan Maskot, så han fick fortsätta med det, eftersom han kändes som en riktig liten maskot för just Ken och Bailey. Världens i särklass sötaste get. Dessvärre än så länge en extrem fegis.
Ken
Ytterligare en idol blir hedrad med en get. Självklart. Ken är mörk och stilig. Han är dessutom en riktig fegis. Mellangeten i familjen.
Bailey
Ett namn som naturligtvis är självskrivet på en hanget i det här hemmet. Bailey är störst och dessutom kaxig. En cool kille som både har getkörtlar och olikfärgade horn, vilket gör honom extra fin och speciell i getvärlden...
Getpresentation
Det slog mig att jag inte har presenterat våra getter. Bailey, Ken och Maskot. De tre bockarna bruse. Vi har haft dem i några veckor och vi börjar få dem mer åt det tama hållet. Tanken är: hjälp med ogräs och gräs på vår stora tomt och naturligtvis klickerträning.
Vi börjar med ett par gruppbilder, därefter en presentation av varje get.
Ha kul tillsammans med din hund (och get)
Natasja
Svansviftning
Idag kom det jag har väntat på, en svansviftning från en av valparna. Lilla Hugo var först! Det som var extra roligt var att han började vifta med svansen när jag skulle fota honom! Så jag pratade med honom och han hörde! Det var också helt klart att han såg mig. Sinnena börjar för första gången att fungera på allvar! Så roligt! Asta (mormor) har också sett dem leka med varandra lite. Nu börjar den verkligt spännande tiden i valplådan!
Ha kul tillsammans med din hund!
Natasja
fredag 26 juni 2009
Som sagt var, bra bok...
Läser vidare i boken och har redan hittat mängder med saker jag hade kunnat blogga om. Så kommer jag till ett avsnitt om något som jag har predikat om i några år. Rädsla, citat: "Studier visar att det inte finns någon annan egenskap inom hundaveln som nedärvs lika starkt och med så stor sannolikhet som just rädsla."
Det här är ett faktum som hela tiden glöms bort eller som vi sätter på oss skygglappar inför.
Jag hör ofta om folk som tar en valpkull på en rädd tik för att de har hört att hon kan bli mindre rädd efter kullen. Samtidigt som hon kanske blir mindre rädd, så har man satt några valpar till världen som med mycket stor sannolikhet kommer att bli rädda! Dessa hamnar sedan i hem, där de nya ägarna kan bli förtvivlade över hundens rädsla.
Själv har jag haft några rädda hundar, framför allt en, och att se en rädd hund är fruktansvärt. Man lider med den och kommer att få jobba med hunden under lång tid för att förbättra situationen för den.
Tänk på det, rädsla är det mest nedärvbara!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Det här är ett faktum som hela tiden glöms bort eller som vi sätter på oss skygglappar inför.
Jag hör ofta om folk som tar en valpkull på en rädd tik för att de har hört att hon kan bli mindre rädd efter kullen. Samtidigt som hon kanske blir mindre rädd, så har man satt några valpar till världen som med mycket stor sannolikhet kommer att bli rädda! Dessa hamnar sedan i hem, där de nya ägarna kan bli förtvivlade över hundens rädsla.
Själv har jag haft några rädda hundar, framför allt en, och att se en rädd hund är fruktansvärt. Man lider med den och kommer att få jobba med hunden under lång tid för att förbättra situationen för den.
Tänk på det, rädsla är det mest nedärvbara!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Citat
Jag tar ytterligare ett citat från nämnda bok:
"Människors sinnen är som fallskärmar - de fungerar bäst när de öppnar sig..."
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
"Människors sinnen är som fallskärmar - de fungerar bäst när de öppnar sig..."
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Boktips!
Idag började jag läsa en bok, eller rättare sagt, för så där 5 minuter sedan började jag läsa en bok och jag känner mig redan säker på att den är värd att rekommenderas. "Din hunds beteende i vardag och träning" av Jan Gyllensten, ICA bokförlag.
Hur jag kan rekommendera den så snabbt?
En bildtext: "Det är lätt att bli bländad av alla uttryck som förekommer i hundvärlden. Långt viktigare än att kunna fler termer är dock att förstå vad hunden gör och varför.." På bilden finns en schäfer och runt schäfern står det "Stress", "Hård", "Dådkraft", "Vek", "Skärpa", "Kamp", "Social nyfikenhet" och "Drifter".
"Dådkraft" och "motor" är två av mina absoluta hatobjekt till ord i hundvärlden. De känns så otroligt förlegade och gamla. "Min hund har mycket motor", vad säger det? Att den är understimulerad? För det kan precis lika bra vara orsaken, som något annat.
Nästa sak jag läste var om att hunden saknar logiskt tänkande, vilket man väl är överens om. Det är också viktigt att påpeka, så att vi inte läser in saker och ting i vår hunds beteende, som absolut inte har med hunden att göra. Som exempel, i boken, nämndes att en hund som kan öppna dörrar inte är smart, eller duktig på att lösa problem, utan att det snarare handlar om att hunden vill ut (tex för att vara med sin flock, slippa vara ensam), och hoppar på dörren, råkar träffa dörrhantaget och råkar öppna dörren. Att hunden sedan fortsätter med det beror på att det var ett beteende som lönade sig. Beteenden som lönar sig fortsätter en hund med.
Nästa sak boken tog upp som fick mig att vilja rekommendera den var: "Förr var uppfattningarna om hunddressyr och hur vi skulle umgås med våra hundar ganska stelbenta och enkelspåriga. Varianterna av dressyrmetoder var inte särskilt många, inslaget av social dominans var mycket stort och belöningarna få. Idag är den bilden kraftigt förändrad och det handlar i allt större omfattning om en mycket individanpassad träning och uppfostran av våra hundar."
Dessvärre lever stelbentheten och enkelspårigheten kvar, och det finns fortfarande en uppfattning om att man måste vara social dominant för att fostra sin hund. Men detta är just enkelspårigt och stelbent. Problemet är att detta har varit en etablerad "sanning" så pass länge att man har svårt att gå ifrån den. Hundar skall fostras så helt enkelt. Vi faller tillbaka i gamla mönster, även när vi vet bättre. Glöm social dominans! Skapa en relation som bygger på samarbete och tillit istället!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Hur jag kan rekommendera den så snabbt?
En bildtext: "Det är lätt att bli bländad av alla uttryck som förekommer i hundvärlden. Långt viktigare än att kunna fler termer är dock att förstå vad hunden gör och varför.." På bilden finns en schäfer och runt schäfern står det "Stress", "Hård", "Dådkraft", "Vek", "Skärpa", "Kamp", "Social nyfikenhet" och "Drifter".
"Dådkraft" och "motor" är två av mina absoluta hatobjekt till ord i hundvärlden. De känns så otroligt förlegade och gamla. "Min hund har mycket motor", vad säger det? Att den är understimulerad? För det kan precis lika bra vara orsaken, som något annat.
Nästa sak jag läste var om att hunden saknar logiskt tänkande, vilket man väl är överens om. Det är också viktigt att påpeka, så att vi inte läser in saker och ting i vår hunds beteende, som absolut inte har med hunden att göra. Som exempel, i boken, nämndes att en hund som kan öppna dörrar inte är smart, eller duktig på att lösa problem, utan att det snarare handlar om att hunden vill ut (tex för att vara med sin flock, slippa vara ensam), och hoppar på dörren, råkar träffa dörrhantaget och råkar öppna dörren. Att hunden sedan fortsätter med det beror på att det var ett beteende som lönade sig. Beteenden som lönar sig fortsätter en hund med.
Nästa sak boken tog upp som fick mig att vilja rekommendera den var: "Förr var uppfattningarna om hunddressyr och hur vi skulle umgås med våra hundar ganska stelbenta och enkelspåriga. Varianterna av dressyrmetoder var inte särskilt många, inslaget av social dominans var mycket stort och belöningarna få. Idag är den bilden kraftigt förändrad och det handlar i allt större omfattning om en mycket individanpassad träning och uppfostran av våra hundar."
Dessvärre lever stelbentheten och enkelspårigheten kvar, och det finns fortfarande en uppfattning om att man måste vara social dominant för att fostra sin hund. Men detta är just enkelspårigt och stelbent. Problemet är att detta har varit en etablerad "sanning" så pass länge att man har svårt att gå ifrån den. Hundar skall fostras så helt enkelt. Vi faller tillbaka i gamla mönster, även när vi vet bättre. Glöm social dominans! Skapa en relation som bygger på samarbete och tillit istället!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Valparna går!
I förrgår gick jag in till valplådan och insåg att valparna inte krälade runt som tidigare, utan att de faktiskt lyfte sina bakar. Valparna hade börjat gå! Så gulligt!
Nu är vi inte oroliga för dem längre, alla artar sig i vikt och på tisdag skall de få köttfärs för första gången.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Nu är vi inte oroliga för dem längre, alla artar sig i vikt och på tisdag skall de få köttfärs för första gången.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
onsdag 24 juni 2009
Valprapport
Nu är alla valparna över 300 gram, och två av dem har passerat 400 med råge. De växer så det knakar. Lillpojken, Hugo (Highest Height) gick igår upp 23 gram, vilket var mäkta imponerande, eftersom han hittills nöjt sig med att gå upp 8 gram i princip varje dag.
Mellantjejen, Isadora (It's my time), som var störst ett tag, har nu fått se sig slagen av sin storasyster igen. Storasyrran, Bella (Believe in me) gick igår upp över 50 gram. Herregud!
Öronen börjar nu så sakteliga öppnas! Man börjar kunna se in i dem, och inte enbart de där stängda små öronlapparna längre. Vi räknar nu dagarna tills vi skall börja ge dem köttfärs för första gången.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Mellantjejen, Isadora (It's my time), som var störst ett tag, har nu fått se sig slagen av sin storasyster igen. Storasyrran, Bella (Believe in me) gick igår upp över 50 gram. Herregud!
Öronen börjar nu så sakteliga öppnas! Man börjar kunna se in i dem, och inte enbart de där stängda små öronlapparna längre. Vi räknar nu dagarna tills vi skall börja ge dem köttfärs för första gången.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Fönsterputsning
Att tvätta fönstren är inte så himla kul direkt, särskilt inte när man kan ha kul tillsammans med sin hund istället. Men man kanske kan kombinera de två?
http://dnohr.dk/files/dog_screen_clean.swf
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
http://dnohr.dk/files/dog_screen_clean.swf
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
lördag 20 juni 2009
Namn
Nu är tre av fem valpar uppe över 300 gram och det känns som om vi inte behöver oroa oss för dem längre. Minsta tiken och minsta hanen ökar stadigt, men väldigt lite, så oron över dem är inte över än. Kommer de bara över 300 gram så lugnar jag ner mig.
Men med lite stadiga namn borde det gå vägen!
Minsta tikens namn är ju Grifftails Unexpected Fariytale. Hennes arbetsnamn är Saga, även om Malvina inte gillar det namnet och trots att vi har en katt som heter så. Men när jag pratar med henne så säger jag i och för sig Fairytale.
Lillgrabben döper jag härmed till Grifftails Unexpected Highest Heights. Med det namnet kan han inte göra annat än att gå upp till 300 gram supersnabbt! Något arbetsnamn har han inte, kanske Hugo?
Stora grabben heter utan tvekan Grifftails Unexpected Dum tek tek, bara för att det är så coolt. Han går nu under arbetsnamnet tek-tek, bara för att vi i den förra griffekullen hade en Cho-cho, och det är så härligt att säga. Tek-tek blir man också glad av. Han lär väl dessutom vara ensam i hela världen om det namnet.
Stora tjejen, som nu inte längre är störst, får härmed heta Grifftails Unexpected Believe again, Belinda kanska kan vara ett arbetsnamn på den tjejen.
Och slutligen, mellan tjejen, som nu är störst i kullen får heta Grifftails Unexpected It's my time! För hon låter inte tiden vänta. Hon är för härlig! Hon är ensam i kullen om att ta flaskan varje gång den erbjuds, trots att hon helt uppenbart inte går mista om Tinas mjölk heller. Hon är en tjej med stor aptit på livet, lite som en mops faktiskt. Griffar brukar ju vara lite fisiga när det kommer till mat, men inte denna lilla tjej. Hon äter så att det sprutar ur näsan. Det tycker jag bådar gott för framtida träning. Kanske äntligen en griffe som tycker att godis är något och som därför är extra kul att träna.
Egentligen spelar det väl mindre roll för vår del. Tanken är ju att alla fem skall flytta hemifrån, även om det är väldigt skönt att det är många veckor kvar till den dagen.
Lilla Highest heights (Hugo?) ser förövrigt fortfarande väldigt annorlunda ut i pälsen, så vi tror fortfarande att han blir en petit. Än så länge går det ju inte att säga något om själva längden på pälsen, eller kvalitén, men färgen är väldigt annorlunda. Han är den som verkligen sticker ut än så länge.
Idag såg jag också en ny sak för första gången. De ålar inte längs marken längre, utan börjar resa sig med bakbenen. Och på tal om det... Idag, när vi skulle ge dem mat, och gick in i valprummet så var två på rymmen. De hade helt fräckt lämnat valplådan (mer hage) och en hade hamnat under sängen och den andra var på god väg. Drivkraften? Tina satt där och verkade tycka att det var dags för valparna att motionera för att få mat. Tänk att vi redan nu får börja passa på dem och se till att de inte springer sin kos...
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Men med lite stadiga namn borde det gå vägen!
Minsta tikens namn är ju Grifftails Unexpected Fariytale. Hennes arbetsnamn är Saga, även om Malvina inte gillar det namnet och trots att vi har en katt som heter så. Men när jag pratar med henne så säger jag i och för sig Fairytale.
Lillgrabben döper jag härmed till Grifftails Unexpected Highest Heights. Med det namnet kan han inte göra annat än att gå upp till 300 gram supersnabbt! Något arbetsnamn har han inte, kanske Hugo?
Stora grabben heter utan tvekan Grifftails Unexpected Dum tek tek, bara för att det är så coolt. Han går nu under arbetsnamnet tek-tek, bara för att vi i den förra griffekullen hade en Cho-cho, och det är så härligt att säga. Tek-tek blir man också glad av. Han lär väl dessutom vara ensam i hela världen om det namnet.
Stora tjejen, som nu inte längre är störst, får härmed heta Grifftails Unexpected Believe again, Belinda kanska kan vara ett arbetsnamn på den tjejen.
Och slutligen, mellan tjejen, som nu är störst i kullen får heta Grifftails Unexpected It's my time! För hon låter inte tiden vänta. Hon är för härlig! Hon är ensam i kullen om att ta flaskan varje gång den erbjuds, trots att hon helt uppenbart inte går mista om Tinas mjölk heller. Hon är en tjej med stor aptit på livet, lite som en mops faktiskt. Griffar brukar ju vara lite fisiga när det kommer till mat, men inte denna lilla tjej. Hon äter så att det sprutar ur näsan. Det tycker jag bådar gott för framtida träning. Kanske äntligen en griffe som tycker att godis är något och som därför är extra kul att träna.
Egentligen spelar det väl mindre roll för vår del. Tanken är ju att alla fem skall flytta hemifrån, även om det är väldigt skönt att det är många veckor kvar till den dagen.
Lilla Highest heights (Hugo?) ser förövrigt fortfarande väldigt annorlunda ut i pälsen, så vi tror fortfarande att han blir en petit. Än så länge går det ju inte att säga något om själva längden på pälsen, eller kvalitén, men färgen är väldigt annorlunda. Han är den som verkligen sticker ut än så länge.
Idag såg jag också en ny sak för första gången. De ålar inte längs marken längre, utan börjar resa sig med bakbenen. Och på tal om det... Idag, när vi skulle ge dem mat, och gick in i valprummet så var två på rymmen. De hade helt fräckt lämnat valplådan (mer hage) och en hade hamnat under sängen och den andra var på god väg. Drivkraften? Tina satt där och verkade tycka att det var dags för valparna att motionera för att få mat. Tänk att vi redan nu får börja passa på dem och se till att de inte springer sin kos...
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
torsdag 18 juni 2009
Fler par öppna ögon
Idag öppnade ytterligare två små liv ögonen. Lilla mellantjejen, som numera är störst i kullen, äter så det knakar. Idag var hon först över 300 gram, närmare bestämt 318!
Det börjar nu bli dags att ge dem namn på allvar. Det bli melodifestivalstema. För er som känner mig kommer kanske inte det som det mest överraskande valet. Den här tiden på året är just den tävlingen aktuell i mitt liv.
Två namn är klara, Grifftails Unexpected Fairytale och Grifftails Unexpected La Voix. Sedan var det inte lika självklart längre, och när jag sitter med låttitlarna framför mig så inser jag att det finns ganska många bra kandidater.
En som jag gillar är Carry me in your dreams, men det är möjligt att det blir för många bokstäver för godkännande av kennelklubben, måste räkna på det. Finns det en lite mer bister valp i kullen så är ju Bistra Voda helt givet, det var ju dessutom en suverän låt. Ytterligare ett bra namn är Highest Heights, vilket låter som en vinnarhund... Believe again är ytterligare en kandidat. It's my time är ännu en vinnarvovve. Eller varför inte en liten Dum tek tek (fniss), eller en Be my Valentine.
Nu skall vi bara hitta rätt namn till rätt vovve. Den valp som verkligen har ett namn är minsta tjejen. Hon fick det när hon var en dag eller så, för hon är så otroligt söt, och namnet blev Fairytale, alias Saga.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Det börjar nu bli dags att ge dem namn på allvar. Det bli melodifestivalstema. För er som känner mig kommer kanske inte det som det mest överraskande valet. Den här tiden på året är just den tävlingen aktuell i mitt liv.
Två namn är klara, Grifftails Unexpected Fairytale och Grifftails Unexpected La Voix. Sedan var det inte lika självklart längre, och när jag sitter med låttitlarna framför mig så inser jag att det finns ganska många bra kandidater.
En som jag gillar är Carry me in your dreams, men det är möjligt att det blir för många bokstäver för godkännande av kennelklubben, måste räkna på det. Finns det en lite mer bister valp i kullen så är ju Bistra Voda helt givet, det var ju dessutom en suverän låt. Ytterligare ett bra namn är Highest Heights, vilket låter som en vinnarhund... Believe again är ytterligare en kandidat. It's my time är ännu en vinnarvovve. Eller varför inte en liten Dum tek tek (fniss), eller en Be my Valentine.
Nu skall vi bara hitta rätt namn till rätt vovve. Den valp som verkligen har ett namn är minsta tjejen. Hon fick det när hon var en dag eller så, för hon är så otroligt söt, och namnet blev Fairytale, alias Saga.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
onsdag 17 juni 2009
Öppna ögon!
Jag vet inte om det är världsrekord, men idag öppnade mellan flickan ögonen! Åtta dagar gammal. Jag tycker att det känns jättetidigt. Jag hade tänkt mig till midsommar. Det där första lilla kisandet är hur som helst underbart. Det ger hopp. För det har ändå varit ganska oroligt med allt som hänt Tina.
Vi fick en förfrågan om valparna, vem den där Tommy är. Alltså pappan. Vi har precis exporterat honom till Tyskland. Han är från vår förra kul, och han är född 2 november 2007. Han är helt obesläktad med Tina och också en griffon bruxellois. Så strax innan vi exporterade honom lyckades han para Tina. Han blev alltså kvar i Sverige på sätt och vis ändå!
Här kommer lite nya bilder. Dels på mellantjejen som öppnat ögonen och dels på store klumpedunsen, som nu inte är störst längre. Men han ser ut som en härlig Buddha där han ligger i Malvinas händer!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
tisdag 16 juni 2009
Fler bilder
Valparna har nu börjat gå stadigt uppåt, även om det inte sker med någon direkt rekordfart. En av tikarna har nu passerat stösta hanvalpen som vi hittills har kallat klumpeduns. Vi får väl döpa om honom nu. Tre av valparna går nu mot 300 gram, medan två forfarande strävar mot 250.
Malvina tror att en av hanarna kommer att bli petit, och han är just det också, alltså minstingen. Det är lite fascinerande att det kan födas två olika raser i samma kull, trots att det är renrasigt, men det är ju så när enbart hårlaget skiljer raserna åt. Den lille pojken är dessutom den som är mest lik en mops, så det skall bli kul att se om han är en petit eller en strävhårig. Oddsen idag är alltså, lilleman är korthårig.
Det känns hur som helst lugnare nu. Tina verkar få mer mjölk och stödmatningarna blir färre. Valparna fullkomligt vägrar att äta om de inte är akut hungriga, så varje måltid vi serverar nappflaska är det en eller två som äter, medan de andra tycks vara mätta. Pipen på flaskan verkar dessutom vara på tok för lång för kortnosta hundvalpar. Det känns som om de får den i halsen, och att det är en av anledningarna till att de inte gillar den.
Vi får sova mer också, en himla tröst!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Ps Valparna är en vecka idag! ds
lördag 13 juni 2009
Bilder
Vilken dramatik det är att ha valpar! Torsdagen blev inte alls som vi hade tänkt. Tina var dålig. Hade diarré och feber. Efter samtal till djursjukhuset var det bara att plocka ner valparna och henne i en banankartong och åka iväg. Vi fick snabbt komma in till veterinären (mycket trevlig sådan) och så fick Tina en injektion av antibiotika, samt en injektion av oxytosin (?) som skulle få mjölkproduktionen att komma igång. Därefter fick vi sitta och vänta på direktregleringen. Vid det här laget är äventyret upp i 16.000 kr - ni tänker väl på att ha era hundar försäkrade?
På fredagen nådde valparna för första gången upp till sin födselvikt igen, och imorse hade alla kommit upp i över 200 gram var! Härligt. De går upp i vikt! Förhoppningsvis är faran över nu.
Men jag undrar fortfarande vad det är för fel på nappflaskan... Idag hällde vi i 60 ml och när en valp hade druckit hur mycket som helst var det 70 ml kvar i flaskan... Jag menar, hallå? När jag var liten hade jag en nappflaska till min docka, när man nappade henne så försvann all mjölk ur flaskan, men när man ställde den upp igen så var den full. Det känns som om jag har fått tillbaka den flaskan.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
torsdag 11 juni 2009
Mjölken kom
Några timmar efter att jag skrev förra inägget kom mjölken! Så nu kan valparna dia från sin mamma och slipper mina klumpiga försöka.
Lärdom: vid kejsarsnitt tar det lite tid för mjölkproduktionen. Det var nytt för mig, eftersom min förra hund som fick kejsarsnitt hade mjölk redan innan valparna kom ut.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Lärdom: vid kejsarsnitt tar det lite tid för mjölkproduktionen. Det var nytt för mig, eftersom min förra hund som fick kejsarsnitt hade mjölk redan innan valparna kom ut.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
tisdag 9 juni 2009
Hur?
Hur får man en pytteliten valp att dricka mjölk på flaska när den i själva verket vill ha mjölk från sin mamma?
Det är min fråga så här mitt i natten.
10 ml är väldigt lite, men när man skall få i det i en liten valp så är det oändligt mycket.
Snälla, snälla Tina, sätt igång med mjölkproduktionen! För en matte är detta oroligt till tusen, särskilt som Tina blir så våldsamt orolig när jag tar en valp för att ge den flaskan. Hon ser så olycklig ut och säger "ge mig mitt barn" med sin blick. Och jag försöker övertala henne om att det jag gör är snällt.
Jo, knepet med att få valpen att ta flaskan överhuvudtaget är att man stryker valpen över nacken samtidigt som man presenterar flaskan. Jag vet inte var jag lärde mig detta, men det blev hur som helst tipset som gav utdelning, även om 10 ml fortfarande är oändligt mycket.j
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Det är min fråga så här mitt i natten.
10 ml är väldigt lite, men när man skall få i det i en liten valp så är det oändligt mycket.
Snälla, snälla Tina, sätt igång med mjölkproduktionen! För en matte är detta oroligt till tusen, särskilt som Tina blir så våldsamt orolig när jag tar en valp för att ge den flaskan. Hon ser så olycklig ut och säger "ge mig mitt barn" med sin blick. Och jag försöker övertala henne om att det jag gör är snällt.
Jo, knepet med att få valpen att ta flaskan överhuvudtaget är att man stryker valpen över nacken samtidigt som man presenterar flaskan. Jag vet inte var jag lärde mig detta, men det blev hur som helst tipset som gav utdelning, även om 10 ml fortfarande är oändligt mycket.j
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Valpfeber
Nu skall jag försöka blogga om våra valpar som föddes idag, efter en hel del dramatik.
Vår griffon Tina var med om lite rajtantajtan med Tommy i påskas och nu var det dags för hennes valpar. I helgen började vaket och de två senaste dygnen har det knappt varit någon sömn. Tina, som är en väldigt speciell hund, valde naturligtvis att trots all vår nattvaka och bestämma sig för att valpa mitt på ljusa dagen. Hon hade inga som helst värkar, vilket ledde till ett hastigt beslut om att åka akut in till Malmö djursjukhus.
Det blev Malvina och mormor som fick åka, eftersom jag skulle iväg och undervisa. Vilken oro! Några timmar sedan kom beskedet. Det hade blivit kejsarsnitt, eftersom man inte fått ut den valp som låg i öppningen och som vi verkligen kunde känna. Jag var inne med ett finger och kände ett ben, men insåg omedelbart att jag inte kunde göra något.
Malvina bad att få en kastrering av Tina när de ändå snittade och det var tur, för när veterinären plockade ur livmodern så sprack den. Det låter verkligen dramatiskt och vi är så otroligt glada att det lyckades bli fem livliga valpar av det hela!
Nu ligger de här i korgen bredvid sin mamma och är dyngsura. Tinas största önskan har nog slagit in. Valpar som man kan slicka på hur mycket man vill. Hon är särskilt pigg på deras navelsträngar, för att inte tala om mjölken som vi stödmatar dem med.
Nu hoppas jag att mjölkproduktionen kommer igång, så att man kan få sova en hel natt (det var ett tag sedan) och slippa sova i skift. Snälla bara lite extra mjölk tina!
Söta är de och jämna. Fyra av fem ligger precis runt 190 gram och en sticker iväg lite och väger 232 gram. Riktiga tungviktare om ni frågar mig, som har haft en 90 grams mopsvalp. Dom är dessutom otroligt lika utseendemässigt, så jag fattar inte hur vi skall kunna skilja på dem vid invägningen. Det får bli färgade svanstippar.
Den här gången skall vi också försöka med konststycket att sälja valpar... Det blir nog mer blogg om det äventyret så småningom. Jag skall också försöka ha en daglig liten titt i valplådan. En valpblogg helt enkelt!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Vår griffon Tina var med om lite rajtantajtan med Tommy i påskas och nu var det dags för hennes valpar. I helgen började vaket och de två senaste dygnen har det knappt varit någon sömn. Tina, som är en väldigt speciell hund, valde naturligtvis att trots all vår nattvaka och bestämma sig för att valpa mitt på ljusa dagen. Hon hade inga som helst värkar, vilket ledde till ett hastigt beslut om att åka akut in till Malmö djursjukhus.
Det blev Malvina och mormor som fick åka, eftersom jag skulle iväg och undervisa. Vilken oro! Några timmar sedan kom beskedet. Det hade blivit kejsarsnitt, eftersom man inte fått ut den valp som låg i öppningen och som vi verkligen kunde känna. Jag var inne med ett finger och kände ett ben, men insåg omedelbart att jag inte kunde göra något.
Malvina bad att få en kastrering av Tina när de ändå snittade och det var tur, för när veterinären plockade ur livmodern så sprack den. Det låter verkligen dramatiskt och vi är så otroligt glada att det lyckades bli fem livliga valpar av det hela!
Nu ligger de här i korgen bredvid sin mamma och är dyngsura. Tinas största önskan har nog slagit in. Valpar som man kan slicka på hur mycket man vill. Hon är särskilt pigg på deras navelsträngar, för att inte tala om mjölken som vi stödmatar dem med.
Nu hoppas jag att mjölkproduktionen kommer igång, så att man kan få sova en hel natt (det var ett tag sedan) och slippa sova i skift. Snälla bara lite extra mjölk tina!
Söta är de och jämna. Fyra av fem ligger precis runt 190 gram och en sticker iväg lite och väger 232 gram. Riktiga tungviktare om ni frågar mig, som har haft en 90 grams mopsvalp. Dom är dessutom otroligt lika utseendemässigt, så jag fattar inte hur vi skall kunna skilja på dem vid invägningen. Det får bli färgade svanstippar.
Den här gången skall vi också försöka med konststycket att sälja valpar... Det blir nog mer blogg om det äventyret så småningom. Jag skall också försöka ha en daglig liten titt i valplådan. En valpblogg helt enkelt!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
måndag 8 juni 2009
Liten notis!
En rolig liten nyhet för oss som gillar klickerträning. Hos Sveriges största zooaffärsgrossist är den senaste veckans mest sålda produkt just klickers. Jag blev faktiskt oerhört förvånad. Försäljningen av klicker måste ha skjutit i höjden otroligt mycket. Kul, kul, kul! Bräcker alltså hundmat, kattsand och allt annat man kan tänka sig att en zoogrossist säljer mängder av.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
tisdag 12 maj 2009
Brace, det är vad det måste vara.
I Freestyle finns det en gren som kallas brace, där en förare jobbar med flera förare. Titta på detta, som utan tvekan är brace, men som måste vara inspelat långt innan den grenen var känd, av filmkvalitén att döma:
Låt er inspireras och ha kul tillsammans med er hund,
Natasja
Låt er inspireras och ha kul tillsammans med er hund,
Natasja
fredag 8 maj 2009
BRAVO, SKK!
Ibland blir jag så himla glad! Till exempel när en stor organisation som Svenska Kennelklubben gör något som verkligen har möjlighet att påverka många många hundars välbefinnande. På deras hemsida kan man läsa följande:
Jag hoppas verkligen att detta får stort genomslag på utställningar, så att det extrema inte tas fram till förmån för det sunda. Då slipper vi se dokumentärer som den från BBC.
Listan ser ut så här:
Dessa sju raser kräver åtgärder:
Engelsk Bulldogg, mastino napoletano, Shar Pei, Chow Chow, Basset Hound, Fransk Bulldogg, Pekingese
Följande tolv raser motiverar ökad uppmärksamhet:
Dogue de Bordeaux, Mastiff, St Bernardshund, Bullterrier/Miniatyr Bullterrier, Yorkshireterrier, Blodhund, Clumber Spaniel, Bostonterrier, Chihuahua, Japanese Chin, King Charles Spaniel, Mops.
Och slutligen, 28 raser som är föremål för observandum:
Collie, Schäfer, Shetland Sheepdog, Welsh Corgi Cardigan/Pembroke, Boxer, Bullmastiff, Grand Danois, Norwich Terrier, Skyeterrier, Staffordshire Bullterrier, West Highland White terrier, pomeranian, Basset Artésien-normand, Bracco Italiano, Spinone Italiano, Am. Cocker Spaniel, Cocker Spaniel, Eng. Springer Spaniel, Labrador, Sussex Spaniel, Cavalier King Charles Spaniel, Chinese Crested dog, Griffon Bruxellois/Belge, Petit brabancon, Shih tzu, Storpudel, Borzoi, Irländsk varghund.
Bland dessa raser hittar jag några av mina egna, blodhund och mops står på listan över de som behöver ökad uppmärksamhet. Jag blir dessvärre inte ett dugg förvånad över det. Blodhunden är en sådan numerärt liten ras och mopsen har jag länge varit orolig för. Dessvärre är min blodhund inte alls bra, trots att jag valt uppfödare med omsorg och hon gjort allt som stått i hennes makt. Hundavel är otroligt svårt, och för att inte göra det ännu svårare för sig gäller det att alla kör med öppna kort!
Just blodhund och mops är mina absoluta favoritraser om jag tvingas välja och jag vill verkligen att både jag och andra skall få njuta av dem i all oändlig framtid, så jag hoppas extra mycket på detta.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Sunda och friska rashundar - prioriterat mål för Svenska Kennelklubben
De allra flesta rashundar i Sverige mår bra och lever sunda, friska liv - undersökningar visar att den svenska hundstammen har en högre medelålder än tidigare. Samtidigt förekommer det exteriöra överdrifter inom hundaveln, som potentiellt kan bli ett stort problem inom vissa raser. Det är knappast någon nyhet för svenska uppfödare eller för Svenska Kennelklubben, som sedan trettio år aktivt har arbetat förebyggande för att minska sjukdomsförekomsten bland våra raser.
För att förhindra att hälsovådliga överdrifter premieras på hundutställningar har Svenska Kennelklubben tagit fram ett material kallat Särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD). Där görs exteriördomarna uppmärksamma på 47 raser med rastypiska överdrifter som kan ge hälsoproblem. Det är bara en åtgärd i en lång rad av insatser som Svenska Kennelklubben har gjort under åren.
Svenska Kennelklubben arbetar för att befrämja hälsan hos våra rashundar genom regelverk, utbildning och öppenhet. I stadgar, grundregler och avelspolicy betonas att sundhet och friskhet ska komma i första hand. De svenska domarna får en gedigen utbildning där mycket fokus läggs på att domarna ska premiera fysiskt och mentalt friska hundar utan exteriöra överdrifter.
Öppenhet och tillgång till information är en annan viktig del av hälsoarbetet. I Svenska Kennelklubben redovisas veterinärmedicinska resultat helt öppet vilket gör att uppfödarna har mycket god information om de hundar som ska användas i aveln. Så gott som samtliga rasklubbar har upprättat rasspecifika avelstrategier som fungerar både som information till uppfödarna och som riktlinjer för hur en god avel med fokus på hälsa ska bedrivas inom rasen. Svenska Kennelklubben har också ett nära samarbete med försäkringsbolag, veterinärer och forskare och stöder svensk hundforskning med betydande belopp för att få kunskap om de sjukdomar som drabbar våra hundar.
Avelsarbetet är i hög grad internationellt vilket gör att svenska uppfödare inte på egen hand kan ändra hälsoläget i en ras. Rasstandarderna gäller internationellt och standarden skrivs av det land som rasen kommer i från. Det arbete som Svenska Kennelklubben har gjort för att befrämja hälsan hos de svenska rashundarna gör Sverige till en förebild i många hundländer. De åtgärder som har vidtagits för att motverka exteriöra överdrifter har mottagits mycket positivt på många håll. Under tiden fortsätter arbetet här hemma med att sprida kunskap och medvetenhet kring riskerna med överdriven avel.
NÅGRA AV DE ÅTGÄRDER SOM SKK VIDTAGIT:
- 1979 påbörjades arbetet med att ta fram hälsoprogram för olika raser. Hälsoprogrammen har till syfte att undersöka de ärftliga hälsoproblem som finns och ge uppfödarna ett bra underlag för avelsarbetet.
- På 1980-talet började veterinär–medicinska resultat redovisas öppet.
- Under 1990-talet gjorde SKK ett tillägg i samtliga rasbeskrivningar angående hundars hälsa och mentalitet.
- 2001 förbjuder SKK bland annat avel med hundar med allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar,
- 2001 utarbetas rasspecifika avelsstrategier, där bland annat det nuvarande hälsoläget i rasen liksom framtida målsättningar formulerats. Det är ett unikt projekt inom hundvärlden!
- 2006 förbjuder SKK bland annat avel mellan alltför närbesläktade individer.
- Avelsdata, med uppgifter om veterinärmedicinska resultat bland annat, blev tillgängligt på webben 2007.
- 2009 tas de rasspecifika domaranvisningarna i bruk, för de 47 raser som har rastypiska överdrifter som kan ge hälsoproblem.
Jag hoppas verkligen att detta får stort genomslag på utställningar, så att det extrema inte tas fram till förmån för det sunda. Då slipper vi se dokumentärer som den från BBC.
Listan ser ut så här:
Dessa sju raser kräver åtgärder:
Engelsk Bulldogg, mastino napoletano, Shar Pei, Chow Chow, Basset Hound, Fransk Bulldogg, Pekingese
Följande tolv raser motiverar ökad uppmärksamhet:
Dogue de Bordeaux, Mastiff, St Bernardshund, Bullterrier/Miniatyr Bullterrier, Yorkshireterrier, Blodhund, Clumber Spaniel, Bostonterrier, Chihuahua, Japanese Chin, King Charles Spaniel, Mops.
Och slutligen, 28 raser som är föremål för observandum:
Collie, Schäfer, Shetland Sheepdog, Welsh Corgi Cardigan/Pembroke, Boxer, Bullmastiff, Grand Danois, Norwich Terrier, Skyeterrier, Staffordshire Bullterrier, West Highland White terrier, pomeranian, Basset Artésien-normand, Bracco Italiano, Spinone Italiano, Am. Cocker Spaniel, Cocker Spaniel, Eng. Springer Spaniel, Labrador, Sussex Spaniel, Cavalier King Charles Spaniel, Chinese Crested dog, Griffon Bruxellois/Belge, Petit brabancon, Shih tzu, Storpudel, Borzoi, Irländsk varghund.
Bland dessa raser hittar jag några av mina egna, blodhund och mops står på listan över de som behöver ökad uppmärksamhet. Jag blir dessvärre inte ett dugg förvånad över det. Blodhunden är en sådan numerärt liten ras och mopsen har jag länge varit orolig för. Dessvärre är min blodhund inte alls bra, trots att jag valt uppfödare med omsorg och hon gjort allt som stått i hennes makt. Hundavel är otroligt svårt, och för att inte göra det ännu svårare för sig gäller det att alla kör med öppna kort!
Just blodhund och mops är mina absoluta favoritraser om jag tvingas välja och jag vill verkligen att både jag och andra skall få njuta av dem i all oändlig framtid, så jag hoppas extra mycket på detta.
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
torsdag 30 april 2009
Freestyle
Något som är riktigt häftigt med Freestyle är människors första reaktion när de får se ett bra nummer. Hakor tappas och man tror inte att det är möjlijgt, som här, i Britains got talent:
Visst är det ett fantastiskt nummer, även om det är långt ifrån det bästa jag har sett, och domarna (som nog sett det mesta) är ändå där och jämför hunden med Rintintin och Lassie.
Det är häftigt. Och så handlar det "bara" om positiv hundträning!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Visst är det ett fantastiskt nummer, även om det är långt ifrån det bästa jag har sett, och domarna (som nog sett det mesta) är ändå där och jämför hunden med Rintintin och Lassie.
Det är häftigt. Och så handlar det "bara" om positiv hundträning!
Ha kul tillsammans med din hund,
Natasja
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)