torsdag 31 januari 2008

Los Angeles dag 5





Vilken toppendag det har varit idag. Alla rätt! Härligt, somrigt väder, besök i olika filmstudios och avslutning på välkomstträff på Clicker Expo. Verkligen en fullträff till dag! Fick dessutom höra att det hade snöat och stormat hemma, vilket gör dagen ännu bättre. Jag lider nämligen av akut snöallergi och får ont i hela kroppen bara jag hör talas om sådant vinterväder. Att vara här i värmen känns därför betydligt trevligare och underlättar eventuella allergibesvär och symtom.

Först var det besök på Paramount Studios. Det var intressant, men vi fick dessvärre inte se riktigt så mycket som det var tänkt, eftersom manusförfattarna strejkat under en längre tid. Hela Hollywood är verkligen lamslaget av strejken, så de borde väl bara ge dem procent på internetnedladdningen, vilket strejken tydligen handlar om. Vad är väl film och TV utan manus?

Något som var riktigt roligt var däremot att vi fick gå in Dr Phils studio. Jag tittar väldigt ofta på det programmet och det var otroligt overkligt att faktiskt stå på exakt den plats där han står varje dag. Märklig känsla. Studion var ungefär så stor som jag hade tänkt mig, vilket annars inte är så vanligt i den världen.

En annan otroligt häftig sak var att det fanns en parkeringsplats som relativt ofta fylldes med vatten 1 000 000 liter om jag förstod det hela rätt, i bakgrunden fanns en enormt stor duk som var målad som en himmel. Där spelades diverse olika filmer som hade vattenscener in, bland annat en av mina favoritfilmer The Truman Show. Det är verkligen otroligt vilka illussioner filmmakarna kan åstadkomma!

Därefter bar det av till Warner Brothers studio och en jätterolig guidad tur av deras stora område. Här fick vi komma in i olika studios, till och med en som just nu är under inspelning, Two and a half men, som visas på svenska TV 3 och andra kanaler i Viasat. Jag har inte sett den, men det var väldigt kul att få lära sig hur det går till på en inspelning med levande publik. Repetitioner av en halvtimmes avsnitt under måndag till torsdag, och filmtagning inför livslevande människor på fredagen. Om folk inte skrattar, avbryts inspelningen, manusförfattarna skriver om skämten och så kör de en ny tagning. Nästa gång jag åker till Hollywood måste jag definitivt gå på en sådan inspelning.

En sak som är så otroligt märkligt med Hollywood, något jag tänkte på förra gången jag var här, är hur otroligt små alla skådisar är. De är minimala. Vi var på ett museum på WB, där de hade kostymer från olika filmer och så stod de vem som hade haft dem. De är otroligt små allihopa. Det skulle antagligen vara jättekonstigt att se någon av dem på riktigt och inse att man är någon slags jätte i jämförelse. Det där med att man lägger på sig på bild stämmer tydligen väldigt bra, men inte bara på bredden, utan betydligt på längden också. Matt Damon har jag till exempel inte alls uppfattat som en liten kille, men det var han verkligen. I alla manliga kostymer fanns dessutom gigantiska axelvaddar, vilket var lite extra kul. 1980-tal på nytt!

En annan lite overklig sak var att vi fick gå in i den studio där Friends, Vänner, spelats in. Jag är absolut inte någon fantast av Vänner, men kände ändå igen mig. Emma kunde hänga i caféet och jag kunde föreviga det på bild.

Sedan bar det av tillbaka till hotellet igen för början på Clicker Expo. Det var väldigt kul det också. Jag fick hälsa på människor som tidigare bara varit ett namn och även möta flera av mina förebilder till lärare och tränare. Karen Pryor förstås och Terry Ryan som jag skall åka till senare i år för att ta del av Bob Baileys Chicken camp 2-4. Och när den lilla träffen var över så kunde jag gå och titta i Clicker Expos shop. Lika farligt varje gång. Här kan man också hitta nyheterna, vilket är extra spännande. En riktigt smart och uppfinnigsrik sak var en produkt från Premier kallad "The Manner Minder". En lite mer avancerad målpinne (targetstick). Helt enkelt en hopfällbar målpinne, med lite extra stort huvud (ser ut som en clownnäsa ungefär). Denna kan man antingen använda som en vanlig målpinne, eller sätta fast i den lilla medföljande plattan med rund botten och vips är den ett mål som hunden kan leta upp på avstånd, går och röra vid och återkomma för belöning (eller om man kastar belöningen åt hunden). Mycket, mycket smart sak som jag antagligen kommer att ha mycket stor nytta av.

Och antagligen den fräckaste saken idag, jag fick en namnbricka som det står "Faculty member" på. Oj, oj, så stolt jag känner mig över den.

Ha kul tillsammans med din hund,

Natasja